Michelle Xie

Jag har inte varit i skolan på över en vecka, det är så långt så till och med Levi har ringt och kollat läget, det gillar vi skarpt. Men skämt åsido, Levi är faktiskt en jätte gullig ung man som jag har gått i samma klass med sen vi var tio år, han ringde tidigare ikväll för att fråga hur jag mår och om jag planerar på att komma tillbaka till skolan snart. Lyckligtvis så kunde jag ge honom ett bra svar. För jg hade nämligen tänkt att åka in till stan och gå på teori-lektionerna. Dansa är ganska out of the question men det betyder ju inte att hjärnan inte är med. Självklart vore det perfekta om jag kunde få börja dansa igen, men så kan man ju inte få allt här i livet.

Just nu är jag hemma hos morfar och mormor och firar att morfar fyller 77 idag. Det har varit middg med hela släkten och senare följt upp med tårta. Emellan dessa två aktiviteter så har jag kollat på Easy A och The Kids Are Allright. Det kanske låter konstigt att jag skulle välja att kolla på film och inte 'mingla' med släkten istället, men då kan jag ju skylla på att jag har varit sjuk och är fortfarande lite sjuk så jag har inte  orken på min sida för att mingla. För människor som vill se två relativt nya filmer så rekomenderar jag dem här två. Dem är verkligen två väldigt speciella filmer med en story som gör intryck. Inte så Hollywood med andra ord.

Ni vet alla de här sjukhus serierna där patienter åker in till akuten med ambulans och de står en massa personal redo att ta över. Man skulle ju aldrig riktigt tro att de går till på det sättet riktigt, för visst överdriver dem ju bara en massa. Fast riktigt så är det, för det står en massa personal där som är redo att ta över och undersöka dig. Fast i mitt fall så var det såklart inte lika dramatiskt och hektiskt, jag blev ju inte skjuten eller något sådant. Nej, absolut inte, utan jag svimmade av hemma och var medvetslös ett tag, och när jag vaknade upp så hade mamma redan ringt ambulansen och dem kom hit väldigt snabbt faktiskt. (Nu så bor vi ju bara två minuter från brandstationen där dem skickar ut ambulansen ifrån, så det var kanske det som gjorde det..)

Febern har äntlilgen gått ner till runt 38 grader nu, så de är skönt. Nu hoppas jag bara på att min kropp förstår vikten av att bli frisk så snabbt som möjligt. Om mindre än tre veckor så ska jag ju dansa på efterfesten av Nobelfesten och för att jag ska kunna göra det, så måste jag hinna bli frisk innan och få lite repeterat. Även ifall jag och Anika har bestämt oss för att dela upp variationen, så betyder det inte att den är lätt. Med andra ord så behövs det ett par run-througs av den.

Som jag nämnde igår så hade jag och har fortfarande feber. Jag har bara suttit hemma hela dagen och kurerat mig med en massa honugsvatten och risgröt. Dessutom så har jag också passat på att kolla på The Young Victoria med Emily Blunt och Rupert Friend i huvudrollerna. Jag vet att det kan låta en aning töntigt, men jag gillar att kolla på filmer som bygger på en verklighetshistoria och den här handlar ju om drottning Victoria av Storbritannien, under hennes yngre år som drottning då hon träffade prins Albert, som kom att bli hennes man.

Igårkväll så var det girls night out med Harry Potter och det var så otroligt bra. Regissören David Yates har verkligen lyckats med att få med i princip allt från boken, jag var faktiskt ganska skeptisk till att dem i början skulle dela den sista boken i två delar och göra två filmer av den, men nu när jag har sett den första delen så tar jag tillbaka allt som jag sa om det innan. Det är så otroligt bra gjort, visserligen slutade den förta delen med värsta cliffhangern, men för oss som har läst boken så passade det faktiskt att sluta just här. Nu ser jag bara fram emot att få se den allra sista delen i juli.

Den här veckan har varit extremt påfrestande med en massa långa repetitioner med koreografen Hugo Viera. Ungefär ett tio-tal av oss i trean ska få jobba med honom till vår jubileumsföreställning i vår, skolan fyller 30 eller något så det ska firas med föreställning på Operan. Han berättade att vårt stycke ska avsluta kvällen, så det är ju väldigt bra. För man ska ju antingen öppna föreställningen eler avslluta den. Men tillbaka till påfrestande repetitioner, vi har haft upp emot tre till fyra timmars rep varje dag under den gångna veckan, så min kropp är helt mörbultad. Träningsvärk och smärta i hela kroppen, dessutom så tar det extremt mycket på krafterna, så jag har i princip däckat vid åtta varje kväll, det jobbiga då är att man tvingas hålla sig upp i två timmar till för att plugga.

Senare idag ska jag och Anika åka in till Handelshögskolan för att ha ett möte med the room manager för NobelNightCap 2010. Vi ska nämligen dansa på efterfesten och ska nu prata om just hur allt ska gå till. Det ska faktiskt bli ganska kul att få göra nåt privat utanför skolan för en gångs skull, speciellt med tanke på att vi i årskurs tre inte ska vara med på skolans Luciaföreställning. Jag tycker personligen att det är ganska dåligt att vi inte får vara med, men så kan man ju inte få allt här i livet! Nu får jag ju ändå min lilla föreställning med Anika, så det väger upp det.

Kom precis hem efter en liten get together med några underbara och härliga vänner. Vi gjorde inte så mycket, utan hade bestämt att vi skulle vara lite utklädda (dvs ett litet mini halloween-tema) och sedan blev det Saving private Ryan och Lejonkungen med chips och godis. En äkta fredagsmys-kväll allstå.

Jag blev väckt imorse av att min 10-åriga syster smyger sig in i mitt rum och säger: "Michelle, det har vart inbrott på pappas jobb inatt.." Sedan går hon bara iväg. -Jaha, tänkte jag då. Vad händer nudå? Själv tyckte jag att det var ett ganska så ovanligt sätt att bli väckt på, jag menar vad är oddsen liksom??
Jag somnar såklart om efter den lilla incidenten, klockan var ju bara runt sju på morgonen. Vid nio någon gång ropar mamma på mig: "Michelle du ska åka in till vårdcentralen och lämna in Sinderellas prover och efter det så ska du åka hem till mormor och morfar i Skarpnäck för att hämta upp ett dörrlås och åka ut med det till pappas jobb ute i  Vällingby." -Jaha, tänkte jag då. Okej då är det väl bara och börja göra sig i ordning då eller? Men det blev aldrig så, jag bestämde mig för att först sätta på en film och äta både frukost och lunch innan jag skulle agera springflicka hela dagen. The New World, en omfilmatisering av Pocahontas bestämde jag mig för att kolla på. Colin Farell och Christian Bale är ju inte precis två hemska män att kolla på!


Lika utmattad här, fast av en annan anledning ^^

Så efter filmen strax innan ett så tar jag på mig springflicka rollen och beger mig först till vårdcentralen i Huddinge, tar en liten sväng till Apoteket av personliga skäl, för att sedan följa upp med 'min order' dvs ta bussen ändå till Skarpnäck, för att sedan åka med tunnelbanan ändå ut till Vällingby. Väl framme hos pappa så trodde jag att min uppgift var avklarad. Jag följde hela routen ju! Men nej! Då får jag en ny uppgift, för tydligen så räckte inte dörrlåset som jag fick med mig från mormor och morfar, utan det fattades ännu en till del. Så då skulle jag åka till Hässelby gård (som till min lättnad bara låg två stationer från Vällingby) och köpa den saknande delen, eftersom jag ändå skulle åka iväg och handla, så bad pappa mig att ta en sväng till COOP för att köpa isbergsallad. -Jaha, tänkte jag då. Då vär det väl bara dags att sätta igång innan det blir alldeles för mörkt ute. Som tur var så var jag klar med allt detta inom en timma och kunde sedan efter det stanna hos pappa tills stängning.
Efter en dag som denna, då jag faktiskt rent av sagt åkt genom en större del av Stockholm så får man vara en aning utmattad!

Michelle ♥

Har nu sett den omtalade filmen om facebook; The Social Network. Själv tycker jag att Jesse Eisenberg gör ett ytterst charmigt och bra jobb som Mark Zuckerberg, grundaren av Faceook. Han pratar i 120 och ibland undrar man om en människa kan prata så snabbt om något så invecklat!