Headache
Ugh, min dag har vart så konstig idag. Det gick verkligen upp och ner hela tiden, nästan lite för mycket för att jag ens ska orka berätta om dem alla. Men jag kan i alla fall säga att jag återigen nästan höll på att svimma under balett-klassen igen. Så dagen började alltså med en dipp, för att sedan gå helt okej under modern-klassen. Och så ungefär samma visa igen, upp och ner all the time.
Jag kan ju säga att effekten av de var huvudvärk såklart.; jobbig huvudvärk. Inte som att nån står och bankar på ditt huduvd, utan mera som ett tryck mot hela huvudet. Så nu får de bli lite bloggtorka känner jag.
Men jag kan bjuda på den här underbara låten trots huvudvärken
Den är skriven av Philip Glass och heter Truman Sleeps.
Michelle ♥
Jag kan ju säga att effekten av de var huvudvärk såklart.; jobbig huvudvärk. Inte som att nån står och bankar på ditt huduvd, utan mera som ett tryck mot hela huvudet. Så nu får de bli lite bloggtorka känner jag.
Men jag kan bjuda på den här underbara låten trots huvudvärken
Den är skriven av Philip Glass och heter Truman Sleeps.
Michelle ♥
Once 'No' does not mean forever
Igår hade jag som tidigare nämnt en föreställning som gick helt okej. Jag kände mig lite svimfärdig strax innan vi skulle ut på scen och blev faktiskt riktigt orolig där ett tag. Tänk om jag svimmar på scen! Som tur var så klarade jag mig utan några misstag och njöt faktiskt av tiden på scen. ^^
Efter föreställningen som var tillägnad Kungliga Svenska Balettskolan; Studentklassen 89', (de hade 20-års jubileum igår) så fick vi prata med med dem om vad dem har sysslat med efter gymnasiet. En av dem Josef Tran väg efter gymnasiet fångade mitt intresse lite mer än den andras.
Han var enligt Gösta Svalberg (f.d rektor på skolan och premiär dansare på operan) en otroligt fin och begåvad dansare, men trots det så fick han inte något jobb inom dansen efter studenten. Han blev förkrossad såklart och kände sig utanför, eftersom många från hans klass fick jobb på operan och inte han. Det slutade med att han var arbetlös inom dansen i hela sex månader och tappade enormt mycket gnista när det gällde dansar yrket. Under tiden så jobbade han som brevbärare och dränkte sig själv i det arbetet. Men ni tror inte då att hans kompis Joseph Sturdy(för närvarande koreograf och f.d dansar på Bejar-baletten) lyckas rycka upp Josef och dra med honom ut på en audition turné. Han blir efter denna audition turné anställd dansare i Malmö, för att senare bli erbjuden jobb på både Operan och Cullberg baletten! =O
-Prata om revansch alltså...
Josef Tran valde då att gå till Cullberg och stannde där i 10 hela år. Nu kanske ni undrar varför jag drar den här historien för er. Men de är självklart!
Jag blev otroligt inspirerad av hans bestämdhet att vilja komma tillbaka och att han sedan lyckades väldigt bra. Så glöm det inte mina kära vänner. Ett 'nej' betyder inte hopplöst för alltid. Det 'nej' som Josef fick uppleva var ett nej som betydde 'inte nu'. Han fick sin fantastiska dans karriär till slut. Jo såklart, han fick det inte direkt efter studenten, men det kan vi inte förvänta oss heller. Det viktiga är att han till slut fick det, och han höll på med dans i 15 år innan han nu bestämde sig för att lägga av.
Det är beundransvärt, och framförallt något vi alla borde följa; Att inte fullständigt ge upp trots att man blivit nekad.
Efter förställningen så åkte jag snabbt hem till mormor och morfar för att hälsa på, innan jag återigen åkte in till stan för att träffa några från klassen hemma hos Lojs. Det var super mysiigt att sitta och äta middag och prata om en massa saker med de flesta från klassen. Att kunna stanna upp och verkligen catch up. Jag måste säga att igår var det verkligen en kväll bestående av att äta. Vi åt och pratade, åt och pratade (emellanåt skrattade såklart ;P) Klockan hann bli elva inna jag insåg att jag kanske borde börja dra mig hemåt, för trots att det var lördag så hade jag inga planer på att stanna ute länge igår. Det var ju inte en fest jag var på, utan mera som klassens traditionella knytis-mys. Och jag var ju ganska trött efter föreställningen och allt, så vara ute länge eller sova hos nån kompis var absolut inte något alternativ, inte igår kväll i alla fall.
Speaking of " 'No' does not mean forever", I just want to let you guys know that I really think that it is this way. Just because someone gives you a 'no' doesn't necessarily mean that you will always get 'rejected'. And I'm not just speaking of getting rejected from the jobs and etc. I'm thinking of areas as Love as well. Think about it, someone gives you a 'no' and you get all heartbroken if you were really into that special person. But everything happens for a reason, right? I want to believe that there are someone out there for all of us. It just takes a certain time to find this one right person. You could spend your whole lifetime looking for this person and never find him. While others might find their soul mate before they turn 30 and can in that way spend their whole life with. However you do get my point, aren't you?
Now all I can do is hope that I will be lucky enough to find my soul mate before I leave this world.
Michelle ♥
Efter föreställningen som var tillägnad Kungliga Svenska Balettskolan; Studentklassen 89', (de hade 20-års jubileum igår) så fick vi prata med med dem om vad dem har sysslat med efter gymnasiet. En av dem Josef Tran väg efter gymnasiet fångade mitt intresse lite mer än den andras.
Han var enligt Gösta Svalberg (f.d rektor på skolan och premiär dansare på operan) en otroligt fin och begåvad dansare, men trots det så fick han inte något jobb inom dansen efter studenten. Han blev förkrossad såklart och kände sig utanför, eftersom många från hans klass fick jobb på operan och inte han. Det slutade med att han var arbetlös inom dansen i hela sex månader och tappade enormt mycket gnista när det gällde dansar yrket. Under tiden så jobbade han som brevbärare och dränkte sig själv i det arbetet. Men ni tror inte då att hans kompis Joseph Sturdy(för närvarande koreograf och f.d dansar på Bejar-baletten) lyckas rycka upp Josef och dra med honom ut på en audition turné. Han blir efter denna audition turné anställd dansare i Malmö, för att senare bli erbjuden jobb på både Operan och Cullberg baletten! =O
-Prata om revansch alltså...
Josef Tran valde då att gå till Cullberg och stannde där i 10 hela år. Nu kanske ni undrar varför jag drar den här historien för er. Men de är självklart!
Jag blev otroligt inspirerad av hans bestämdhet att vilja komma tillbaka och att han sedan lyckades väldigt bra. Så glöm det inte mina kära vänner. Ett 'nej' betyder inte hopplöst för alltid. Det 'nej' som Josef fick uppleva var ett nej som betydde 'inte nu'. Han fick sin fantastiska dans karriär till slut. Jo såklart, han fick det inte direkt efter studenten, men det kan vi inte förvänta oss heller. Det viktiga är att han till slut fick det, och han höll på med dans i 15 år innan han nu bestämde sig för att lägga av.
Det är beundransvärt, och framförallt något vi alla borde följa; Att inte fullständigt ge upp trots att man blivit nekad.
Efter förställningen så åkte jag snabbt hem till mormor och morfar för att hälsa på, innan jag återigen åkte in till stan för att träffa några från klassen hemma hos Lojs. Det var super mysiigt att sitta och äta middag och prata om en massa saker med de flesta från klassen. Att kunna stanna upp och verkligen catch up. Jag måste säga att igår var det verkligen en kväll bestående av att äta. Vi åt och pratade, åt och pratade (emellanåt skrattade såklart ;P) Klockan hann bli elva inna jag insåg att jag kanske borde börja dra mig hemåt, för trots att det var lördag så hade jag inga planer på att stanna ute länge igår. Det var ju inte en fest jag var på, utan mera som klassens traditionella knytis-mys. Och jag var ju ganska trött efter föreställningen och allt, så vara ute länge eller sova hos nån kompis var absolut inte något alternativ, inte igår kväll i alla fall.
Speaking of " 'No' does not mean forever", I just want to let you guys know that I really think that it is this way. Just because someone gives you a 'no' doesn't necessarily mean that you will always get 'rejected'. And I'm not just speaking of getting rejected from the jobs and etc. I'm thinking of areas as Love as well. Think about it, someone gives you a 'no' and you get all heartbroken if you were really into that special person. But everything happens for a reason, right? I want to believe that there are someone out there for all of us. It just takes a certain time to find this one right person. You could spend your whole lifetime looking for this person and never find him. While others might find their soul mate before they turn 30 and can in that way spend their whole life with. However you do get my point, aren't you?
Now all I can do is hope that I will be lucky enough to find my soul mate before I leave this world.
Michelle ♥
Endure, Embrace and Enjoy
Skoldagen idag var egentligen inte så lång och tuff. Eller ska vi säga det såhär; vi började åtta, men slutade klockan ett. Och notera då att jag i vanliga fall slutar klockan sex..! Så det här var verkligen en ovanlig upplevelse, nu gick jag inte hem direkt efter att jag slutat, utan vi stannade kvar och tränade in en variation som vi har till läxa till på måndag. Lika bra att göra lite nytta eller hur?
Så trots att jag slutade så tidigt och därmed inte dansade lika mycket som jag i vanliga fall gör, så hände nåt som jag absolut inte trodde skulle hända. Vi repeterar för nuvarande som galningar inför förestllningen imorrn som jag tror att jag nämnt tidigare. Och under repetitionen idag så kände jag mig så otroligt dålig, konditionen, känslan och tekinken fanns inte där. Donald dansläraren säger då till mig att jag måste dansa med mer "face" alltså inte vara så privat när jag dansar, jag kunde förstås inte göra något mer än att bara nicka och lova honom att jag skulle göra det.
Tillfället att använda mig av mina egna pep-talk ord kom då till användning; Endure, Embrace and Enjoy
Being a dancer or an athlete requires some patience and discipline.
Firstly, there are always going to be moments of painfulness and what do you do when that moment comes..you;
* Must first endure the pain
* When you have endured the pain, you embrace it
* And first after that you have endured and embraced the pain, you can now enjoy it.
You enjoy the dancing or the leaping. Are you still with me..? =S ^^
Så tillbaka till huvudämnet; jag tog alltså till mig mina egna ord om the three E's och stod ut. Men så fort repetitionen var över så lade jag mig direkt ner på golvet för att inte ramla ner, eller rättare sagt så att jag inte skulle svimma stående. Lucky as I am så kom mina vänner snabbt till min räddning och lägger mina ben högt upp och tvingar i mig lite choklad för att få upp mitt blodsocker värde igen. I'm really thankful for that!
Nu ska jag se till att mitt blodsocker värde inte sjunker ännu lägre så att det inte påverkar min föreställning imorrn. Det är det sista jag vill, så jag har bestämt mig föratt ha lite choklad till hands vart jag än går imorrn, så att chansen att svimma på scen ska minskas så mycket som möjligt.
Så vill jag ju inte se ut imorrn, lite halvt sovande och borta...
But really don't forget the three E's, I find them very useful, if I haven't made myself clear enough about my theory about it, please ask me. I will be more than happy to explain my thought. ^^
Michelle ♥
Så trots att jag slutade så tidigt och därmed inte dansade lika mycket som jag i vanliga fall gör, så hände nåt som jag absolut inte trodde skulle hända. Vi repeterar för nuvarande som galningar inför förestllningen imorrn som jag tror att jag nämnt tidigare. Och under repetitionen idag så kände jag mig så otroligt dålig, konditionen, känslan och tekinken fanns inte där. Donald dansläraren säger då till mig att jag måste dansa med mer "face" alltså inte vara så privat när jag dansar, jag kunde förstås inte göra något mer än att bara nicka och lova honom att jag skulle göra det.
Tillfället att använda mig av mina egna pep-talk ord kom då till användning; Endure, Embrace and Enjoy
Being a dancer or an athlete requires some patience and discipline.
Firstly, there are always going to be moments of painfulness and what do you do when that moment comes..you;
* Must first endure the pain
* When you have endured the pain, you embrace it
* And first after that you have endured and embraced the pain, you can now enjoy it.
You enjoy the dancing or the leaping. Are you still with me..? =S ^^
Så tillbaka till huvudämnet; jag tog alltså till mig mina egna ord om the three E's och stod ut. Men så fort repetitionen var över så lade jag mig direkt ner på golvet för att inte ramla ner, eller rättare sagt så att jag inte skulle svimma stående. Lucky as I am så kom mina vänner snabbt till min räddning och lägger mina ben högt upp och tvingar i mig lite choklad för att få upp mitt blodsocker värde igen. I'm really thankful for that!
Nu ska jag se till att mitt blodsocker värde inte sjunker ännu lägre så att det inte påverkar min föreställning imorrn. Det är det sista jag vill, så jag har bestämt mig föratt ha lite choklad till hands vart jag än går imorrn, så att chansen att svimma på scen ska minskas så mycket som möjligt.
Så vill jag ju inte se ut imorrn, lite halvt sovande och borta...
But really don't forget the three E's, I find them very useful, if I haven't made myself clear enough about my theory about it, please ask me. I will be more than happy to explain my thought. ^^
Michelle ♥
Skapa
Just nu är jag otroligt inne på ett 'skapa moment', jag känner mig helt rastlös när jag inte får dansa runt. Jag menar nu inte att jag går runt och dansar balett, utan jag pratar om att få dansa; inte riktigt modern dans men något åt det hållet. Alltså jag går runt och improviserar en massa rörelser som blir dans, hänger ni med? Jag brukar förvirra till det varje gång jag försöker förklara sånt. xD
Nu är det här ju inte något jag ska klaga över, speciellt inte med tanke på att jag och Gustav (en kille i min klass) ska göra en dans till koregografi-tävlingen. Vi har en idé om hur det ska vara och vi har en bild av hur dansen ska se ut. Min entré och hur dansen ska sluta. Hela koregofrafin ska bygga på hur jag känner mig inför faktumet att slitas från olika håll inom dansen. Att följa vägar och direktioner som folk ger mig eller att gå min egen väg.
Nu finns kanske det finns några som inte hänger med i svängarna och förstår itne alls om vad allt det här kommer ifrån. Jag ska ta det lite kortfattat; Jag är elev i Kungliga Svenska Balettskolan och dansar sex dagar i veckan. Jag är konstant trött och mitt humör är absolut inte så himla bra när jag kommer hem på kvällarna. Men det är inte det värsta, det värsta är att min mamma använder sig av första bästa möjlighet av min trötthet till att försöka övertala mig till att sluta på KSB och börja på ett vanligt gymnasium. Med andra ord så stöttar hon mig inte riktigt och ser mig hellre gå en annan väg än den jag har valt.
Så när jag berättade det för Gustav så tyckte han att vi skulle kunna skapa ett stycke där jag kan uttrycka mina känslor om det här, och att jag nu i sommar har kommit i underfund med att jag inte vill hålla på med klassisk balett i framtiden. Jag ska absolut fortsätta träna balett, men mina mål och ambitioner inkluderar inte ett jobb på något klassiskt kompani. ^^
På grund av det så ska vi komponera ett stycke där jag ska slitas- och tvingas välja mellan klassisk balett och modern dans, där baletten representeras av min mammas vilja och faktumet att jag har många vänner som vill att jag ska ta den klassiska vägen. Samtidigt som den moderna representeras av mina andra vänners önskan om att jag ska ta den moderna vägen. I suppose you all get what I am trying to say. Hehe.
Det är sjukt, tjejen är fyra år och kommer från Korea. Vet inte vad jag ska säga mer apart from omg; vart har hon lärt sig allt det där?! Sin mamma, syster eller på nån dansskola? Man undrar ju om de kan chilla lite med att lära lill-tjejen dansa så när hon knappt kan do nr 2 by herself... xD
Watch it and have a good laugh and an omg/awh-cute feeling.
Michelle ♥
Nu är det här ju inte något jag ska klaga över, speciellt inte med tanke på att jag och Gustav (en kille i min klass) ska göra en dans till koregografi-tävlingen. Vi har en idé om hur det ska vara och vi har en bild av hur dansen ska se ut. Min entré och hur dansen ska sluta. Hela koregofrafin ska bygga på hur jag känner mig inför faktumet att slitas från olika håll inom dansen. Att följa vägar och direktioner som folk ger mig eller att gå min egen väg.
Nu finns kanske det finns några som inte hänger med i svängarna och förstår itne alls om vad allt det här kommer ifrån. Jag ska ta det lite kortfattat; Jag är elev i Kungliga Svenska Balettskolan och dansar sex dagar i veckan. Jag är konstant trött och mitt humör är absolut inte så himla bra när jag kommer hem på kvällarna. Men det är inte det värsta, det värsta är att min mamma använder sig av första bästa möjlighet av min trötthet till att försöka övertala mig till att sluta på KSB och börja på ett vanligt gymnasium. Med andra ord så stöttar hon mig inte riktigt och ser mig hellre gå en annan väg än den jag har valt.
Så när jag berättade det för Gustav så tyckte han att vi skulle kunna skapa ett stycke där jag kan uttrycka mina känslor om det här, och att jag nu i sommar har kommit i underfund med att jag inte vill hålla på med klassisk balett i framtiden. Jag ska absolut fortsätta träna balett, men mina mål och ambitioner inkluderar inte ett jobb på något klassiskt kompani. ^^
På grund av det så ska vi komponera ett stycke där jag ska slitas- och tvingas välja mellan klassisk balett och modern dans, där baletten representeras av min mammas vilja och faktumet att jag har många vänner som vill att jag ska ta den klassiska vägen. Samtidigt som den moderna representeras av mina andra vänners önskan om att jag ska ta den moderna vägen. I suppose you all get what I am trying to say. Hehe.
Det är sjukt, tjejen är fyra år och kommer från Korea. Vet inte vad jag ska säga mer apart from omg; vart har hon lärt sig allt det där?! Sin mamma, syster eller på nån dansskola? Man undrar ju om de kan chilla lite med att lära lill-tjejen dansa så när hon knappt kan do nr 2 by herself... xD
Watch it and have a good laugh and an omg/awh-cute feeling.
Michelle ♥
Kiss The Rain
Melodin är så himla vacker. Jag har suttit och lyssnat på den hela kvällen. kompositören heter Yiruma, det var även han som skrev River Flows In You.
Just nu är jag så trött så det får bli lite bloggtorka.
Idag är det den tredje dagen av min s.k rehab. Alla som vet om träning och sådant, vet att den tredje dagen är den värsta. Träningsvärken slår till som ondast under den tredje dagen och du kan knappt röra på dig, utna att känna idg som en 80-årig gammal tant; ont överallt. Lite så känns det, jag har haft det svårt att hålla mig till programmet och man vill ta lla möjligheter att ta sig ur det här, just för att det inte känns bra. Men eftersom jag vet att så fort fjärde och femte dagen har passerat så kommer det att kännas helt okej igen. Så jag håller ut just nu! ^^
Michelle ♥
Busy with the one thing I truly love
Idag var det en otrolig låång dag. Bortsett ifrån att vi varje dag börjar skolan klockan åtta med en timmes teori-lektion så hade vi även två dans-klasser mer än vanligt. Själva teknik-klassen var som den alltid är, 'nyttig och lugn', tå-klassen däremot var väldigt krävande och jag kunde knappt stå på tå med de nästan splitternya tåskorna. Sedan så hade vi repetition inför föreställningen på lördag; Donald rent av grillade ihjäl oss, han var (som han alltid är i och för sig) så himla petig med varenda rörelse som existerar i dansen. Nästan rent av FÖR petig...Men han sa i alla fall att jag gjorde tjej-stegen i dansen bäst av alla. That's really a moment of YAY!! ^^
Efter repetitionen så gick vi på lunch för att sedan ha Matte B, den lektionen flöt på som en dans =P haha, dagens näst sista lektion (och då var klockan redan 15:15) var en conditioning-class. Conditioning-class är en klass där man inte bara kör yoga/pilates övningar men också stretchar jävligt mycket, och har en massa övningar som ger lika mycket som att göra armhävningar. Så efter en timme med conditioning så var det dags för repetoar, vilket innebär att vi under den lektionen får lära oss olika baletter, där vi får inte bara lära oss hur en dansares liv i princip kommer att se ut, utan också passa på att träna på det artistiska. Att presentera sig själv på scen.
Så ja, en mycket lång dag som slutades vid sex , trots att det är i princip min normala slut-tid, så kändes den här dagen väldigt lång och tuff.
With other words I have been busy with the one thing I truly love; dancing.
This is something I truthfully love with the bottom of my heart. There's no throwing away.
This is something you all can count on. I don't throw things/words away, I mean everything I do and say. If I'm not joking around of course, and sometimes I do and say things that I don't mean when I'm kind of groggy.
However you d oget my point right? If I say 'I missed you' then you can be sure that I have missed you. If I say 'I like it' I do like it.
Michelle ♥
Efter repetitionen så gick vi på lunch för att sedan ha Matte B, den lektionen flöt på som en dans =P haha, dagens näst sista lektion (och då var klockan redan 15:15) var en conditioning-class. Conditioning-class är en klass där man inte bara kör yoga/pilates övningar men också stretchar jävligt mycket, och har en massa övningar som ger lika mycket som att göra armhävningar. Så efter en timme med conditioning så var det dags för repetoar, vilket innebär att vi under den lektionen får lära oss olika baletter, där vi får inte bara lära oss hur en dansares liv i princip kommer att se ut, utan också passa på att träna på det artistiska. Att presentera sig själv på scen.
Så ja, en mycket lång dag som slutades vid sex , trots att det är i princip min normala slut-tid, så kändes den här dagen väldigt lång och tuff.
With other words I have been busy with the one thing I truly love; dancing.
This is something I truthfully love with the bottom of my heart. There's no throwing away.
This is something you all can count on. I don't throw things/words away, I mean everything I do and say. If I'm not joking around of course, and sometimes I do and say things that I don't mean when I'm kind of groggy.
However you d oget my point right? If I say 'I missed you' then you can be sure that I have missed you. If I say 'I like it' I do like it.
Michelle ♥
Let me be myself by 3 Doors Down
This song really describes what I am feeling about my life, not just right now; but also for a while...
Min rehab har börjat bra, hade tänkt att om jag bloggar om hur det går så kan jag nog känna mig ännu mer bestämd på att klara det här. Så med jämna mellanrum, kommer jag att hålla det uppdaterat här på bloggen. Då kan jag nu lika gärna börja med idag; Jag har gjort allt som jag skulle göra, och på rätt sätt också. Men samtidigt så känner jag att första dagen alltid är nåt speciellt. Man är extra duktig och man är helt enkelt nästan excited about it. Men det har i alla fall börjat bra, och det var faktiskt mycket enklare än vad jag trodde att det skulle bli. ^^
Yay, I am on the right side of the track now! Or at least I have started well.
Michelle ♥
Min rehab har börjat bra, hade tänkt att om jag bloggar om hur det går så kan jag nog känna mig ännu mer bestämd på att klara det här. Så med jämna mellanrum, kommer jag att hålla det uppdaterat här på bloggen. Då kan jag nu lika gärna börja med idag; Jag har gjort allt som jag skulle göra, och på rätt sätt också. Men samtidigt så känner jag att första dagen alltid är nåt speciellt. Man är extra duktig och man är helt enkelt nästan excited about it. Men det har i alla fall börjat bra, och det var faktiskt mycket enklare än vad jag trodde att det skulle bli. ^^
Yay, I am on the right side of the track now! Or at least I have started well.
Michelle ♥
Rehab
So let the serious rehab begin. Jag ska från och med imorgon (måndag) börja ta hand om mig själv, eller åtminstone göra så gott jag kan för att bryta det här mönstret som gjort mig mer skada än nytta under de två senaste åren. Jag mötte upp min vän Silje idag i Gamla Stan för en fika och hade äntligen tid för att berätta för henne om just det här. Inte ger hon mig bara moraliskt stöd och förståelse, utan hon kommer framför allt med råd, hon kommer fram med saker som hjälper mig, eller åtminstone kommer att hjälpa mig, när jag väl börjar ändra på mig; och det startar imorgon.
Så vi kom fram till att innan Höstlovet börjar, vilket är om ungefär två månader, så ska det ha hänt något med mig. Den här s.k rehaben ska ha börjat verka fram tills dess. Nu låter det säkert jätte allvarligt, men så är det inte. Utan det är vad det är. Jag ska börja "ha" ett annat förhållande till det som är problemet. I'm awfully sorry that I can't tell you everything, but I'm afraid I'm not really ready yet. However as time passes by, and hopefully I'll get better, you will be the first to know.
Idag har jag verkligen hunnit göra mycket. Matteläxan till på Tisdag är klar, jag har vikit tvätten och rensat bort lite kläder ur min garderob. Och allt det hann jag göra innan jag åkte ut till stan för att träffa Silje vid tre-tiden. Jag gick ju inte upp precis tidigt heller, så det är alltid nånting när man känner en sån känsla av satisfaction with yourself. ^_^
Har ni haft det nån gång? Haha, det är en underbar känlsa =P
Michelle ♥
Så vi kom fram till att innan Höstlovet börjar, vilket är om ungefär två månader, så ska det ha hänt något med mig. Den här s.k rehaben ska ha börjat verka fram tills dess. Nu låter det säkert jätte allvarligt, men så är det inte. Utan det är vad det är. Jag ska börja "ha" ett annat förhållande till det som är problemet. I'm awfully sorry that I can't tell you everything, but I'm afraid I'm not really ready yet. However as time passes by, and hopefully I'll get better, you will be the first to know.
Idag har jag verkligen hunnit göra mycket. Matteläxan till på Tisdag är klar, jag har vikit tvätten och rensat bort lite kläder ur min garderob. Och allt det hann jag göra innan jag åkte ut till stan för att träffa Silje vid tre-tiden. Jag gick ju inte upp precis tidigt heller, så det är alltid nånting när man känner en sån känsla av satisfaction with yourself. ^_^
Har ni haft det nån gång? Haha, det är en underbar känlsa =P
Michelle ♥
Self-destruction
Idag efter lunch gick jag för att ha ett följd-möte med skolsystern och insåg nånting som jag inte insett tidigare. Jag har utsatt mig själv för self-destrution i över två år, under två år har jag konstant varit otroligt dum mot mig själv medvetet. Det har gjort mig svagare, fått mig på dåligt humör och framför allt gjort mig olycklig. Så min stora fråga till mig själv är då; hur fan tänkte jag? Eller rättare sagt hur tänker jag? För det är ingen mening och påstå att jag slutat.
This much is all I feel I can share with you guys. At least for now. Though I know that I will be fine soon, or that is what I have to be, otherwise I will probably be banned from school.
Men att kunna ta upp det på bloggen är ett steg närmare mot att recover myself. Ni vet precis som alkoholister går på AA-möten, och sitter i en ring och ska presentera sig för första gången; "Hej jag heter Michelle och är alkoholist". Så är mitt mål att tillslut kunna säga; "Hej jag heter Michelle och ***" Så småningom ska jag vara tillräckligt stark för att kunna vara öppen om det. Efter allt, jag har ju redan sagt A så då man säga B. Jag spelar efter reglerna, när jag vat att jag borde göra det. ;)
Så jag är inte precis på något sådär bra humör efter den här förståelsen jag fått över mig själv. Vilket leder till att jag inte riktigt kan komma med några speciella glad nyheter eller åsikter om någonting just nu. Det enda som jag kan komma på, som är något roligt är att Richard (som gick i min klass, fram till nu i sommar) kom till skolan och hälsade på oss, eller för att säga hejdå också. Saknar mina varadagsgnabb med den killen alltså.
I need to try to feel like this again. Happy and cheerful. ^^
Michelle ♥
This much is all I feel I can share with you guys. At least for now. Though I know that I will be fine soon, or that is what I have to be, otherwise I will probably be banned from school.
Men att kunna ta upp det på bloggen är ett steg närmare mot att recover myself. Ni vet precis som alkoholister går på AA-möten, och sitter i en ring och ska presentera sig för första gången; "Hej jag heter Michelle och är alkoholist". Så är mitt mål att tillslut kunna säga; "Hej jag heter Michelle och ***" Så småningom ska jag vara tillräckligt stark för att kunna vara öppen om det. Efter allt, jag har ju redan sagt A så då man säga B. Jag spelar efter reglerna, när jag vat att jag borde göra det. ;)
Så jag är inte precis på något sådär bra humör efter den här förståelsen jag fått över mig själv. Vilket leder till att jag inte riktigt kan komma med några speciella glad nyheter eller åsikter om någonting just nu. Det enda som jag kan komma på, som är något roligt är att Richard (som gick i min klass, fram till nu i sommar) kom till skolan och hälsade på oss, eller för att säga hejdå också. Saknar mina varadagsgnabb med den killen alltså.
I need to try to feel like this again. Happy and cheerful. ^^
Michelle ♥
Welcome back bitches
Ugh, det är vad jag kan lyckas säga...Nä driver bara lite, men det är ungefär så jag känner. Idag var det den första riktiga skoldagen för mig. Med andra ord samhällskunksap klockan åtta på morgonen och två otroligt långa dansklasser efter varann, för att sedan sluta dagen med naturkunskap...Är inte ordet Ugh helt rätt i det här då. Jag kan i alla fall säga att skolan inte bjuder på en mjukstart då inte.
Which brings us to the next topic; Donald, en av våra danslärare i skolan kommer fram till oss och berättar att vi har tre föreställningar att göra snart. För snart, idag var vi nämliga tvungna att gå ner till Emma och prova ut kostymer igen för föreställningen. Jag om någon blev då något chockad över att det var såå snart föreställningen är...Vi har ju knappt kommit igång. Hur kan dem möjligen förvänta sig att vi är tillräckligt klara för att stå på scen med "mördardansen" ännu en gång (Dansen heter egentligen Sex par ur Coppelia, men jag döper om den såklart :P).. Jag har knappt gjort något tå-arbete under hela sommaren. Michelle känner hur paniken börjjar komma alltså!!!
Jag och Levi innan Vårföreställningen. Aldrig vart så hardcore-sminkad under hela mitt liv. ^^
Och inte nog med det, utan jag måste också reda ut en massa olika saker med skolsystern och naprapaten innan vi går för långt in i terminen. Och när ska jag då få tid över till det? Speciellt nu när skolan helt plötsligt bestämt sig för att de ska sluta släppa in elverna in till matsalen efter 13:30; med andra ord 30 minuter efter att vi slutat en dansklass, och ska hinna stretcha ut och duscha emellan. Agh, det här är som en rude awakening.
Skolans hälsning till eleverna är lika divig som jag ibland kan vara ;P
Welcome back bitches!
Michelle ♥
Which brings us to the next topic; Donald, en av våra danslärare i skolan kommer fram till oss och berättar att vi har tre föreställningar att göra snart. För snart, idag var vi nämliga tvungna att gå ner till Emma och prova ut kostymer igen för föreställningen. Jag om någon blev då något chockad över att det var såå snart föreställningen är...Vi har ju knappt kommit igång. Hur kan dem möjligen förvänta sig att vi är tillräckligt klara för att stå på scen med "mördardansen" ännu en gång (Dansen heter egentligen Sex par ur Coppelia, men jag döper om den såklart :P).. Jag har knappt gjort något tå-arbete under hela sommaren. Michelle känner hur paniken börjjar komma alltså!!!
Jag och Levi innan Vårföreställningen. Aldrig vart så hardcore-sminkad under hela mitt liv. ^^
Och inte nog med det, utan jag måste också reda ut en massa olika saker med skolsystern och naprapaten innan vi går för långt in i terminen. Och när ska jag då få tid över till det? Speciellt nu när skolan helt plötsligt bestämt sig för att de ska sluta släppa in elverna in till matsalen efter 13:30; med andra ord 30 minuter efter att vi slutat en dansklass, och ska hinna stretcha ut och duscha emellan. Agh, det här är som en rude awakening.
Skolans hälsning till eleverna är lika divig som jag ibland kan vara ;P
Welcome back bitches!
Michelle ♥
To say the L word
Today was the first day of school, or actually it wasn't. 'Cause we didn't have any classes or so. Just the traditionally "Höstsamling" as we call it in our school, when the principal is holding a 'welcome back speech' and shows us some video-clips from the prevoius year and talk about the coming year, yeah you all get the concept I suppose. ^^
However det var väldigt roligt att träffa så många kompisar som man inte gjort på ett bra tag. Det blev otroligt mycket kramande though, och ni kan ju ana att efter ett tag så blev det liiite tjatit. Inte för att inte ville krama dem, dem är ju mina vänner och vi människor har kommit på ett sätt att visa varandra hur mycket man saknat varandra genom att kramas, så jag menar jag klagar inte på de. Men visst fanns de i så fall kramar som betydde olika mycket, come on let's face it. ;)
Så i ett försök att inte verka vara falsk eller nåt så bestämde jag mig för att de fanns vissa personer som jag inte kramade just på grund av att den krmaen skulle i sig vara falsk och jag om någon försöker vara 100% me all the time, there's ain't no fake here!
Allt det här pratandet om kramar påminner mig om en situation som jag hamnade i lördags. Jag mötte ju som sagt upp Vincent och Tomio och hans vänner i Kungshallen efter att jag vart och tittat på Green House föreställningen, i alla fall så när vi gick därifrån och vi alla började dra oss hemåt så sa jag ju självklart hejdå till Tomios vänner (som jag precis träffat för första gången i mitt liv) jag gör då de vanliga; vinkar lite, ler och säger hejdå. Det brukar vara lagom att göra så när man precis träffat nån tycker jag. Ni tror inte att en av hans vänner frågar om jag vill ha en kram istället, jag blev helt ärligt ganska tagen av den frågan. Brukar man vara så rättfram undrade jag , inget illa menat. Jag menar det är bra att vara det ibland, men eftersom jag har en princip att inte vara falsk så bestämde jag mig för att inte krama honom. Jag hade absolut inget emot honom, men det är bara det att jag är inte den vill göra något, för att sedan anklagas för att ha handlat falskt av mitt samvete. Man vill ju mena allt bra och gulligt man gör. Håller ni inte med?
A hug, though it's just a hug, can mean so much for someone.
Yet it can be just a physical movement for others
This is just the same as saying the three words; I love you. For some people it means pretty much everything to say that, and for others it means as much as Oprah Winfrey needs to worry about money, with other words; nothing.
I personally think that to many people (especially teenagegirls) throws that away too easily. They practically say 'I love you' to everyone, and they say that they love everything that they're actually just "liking a bit", but it's more dramatically to say: 'I love it!' Nån som känner igen sig? I can also find myself in that situation of using 'love' instead of 'like', though I know 'like' is more correct, I use 'love' 'cause I thinks it's better. Now I would be such a hypocrate if I'm criticizing the ones that throw the L word away to easily, and meanwhile be one of them. But hey, I'm not, 'cause I'm doing something about it. I have stopped doing that since I find out I'm sort of throwing away everything I say too easily. Med andra ord, jag slutade så fort jag började.
And that brings us to so many things that we shouldn't throw away; first kiss, first boyfriend (not that kind at kindergarden) sex. All of those things shouldn't be just thrown away, I think that even the first time you get drunk should be with people you feel comfortable with, with other words not in the pub with a buch of strangers.
Michelle ♥
However det var väldigt roligt att träffa så många kompisar som man inte gjort på ett bra tag. Det blev otroligt mycket kramande though, och ni kan ju ana att efter ett tag så blev det liiite tjatit. Inte för att inte ville krama dem, dem är ju mina vänner och vi människor har kommit på ett sätt att visa varandra hur mycket man saknat varandra genom att kramas, så jag menar jag klagar inte på de. Men visst fanns de i så fall kramar som betydde olika mycket, come on let's face it. ;)
Så i ett försök att inte verka vara falsk eller nåt så bestämde jag mig för att de fanns vissa personer som jag inte kramade just på grund av att den krmaen skulle i sig vara falsk och jag om någon försöker vara 100% me all the time, there's ain't no fake here!
Allt det här pratandet om kramar påminner mig om en situation som jag hamnade i lördags. Jag mötte ju som sagt upp Vincent och Tomio och hans vänner i Kungshallen efter att jag vart och tittat på Green House föreställningen, i alla fall så när vi gick därifrån och vi alla började dra oss hemåt så sa jag ju självklart hejdå till Tomios vänner (som jag precis träffat för första gången i mitt liv) jag gör då de vanliga; vinkar lite, ler och säger hejdå. Det brukar vara lagom att göra så när man precis träffat nån tycker jag. Ni tror inte att en av hans vänner frågar om jag vill ha en kram istället, jag blev helt ärligt ganska tagen av den frågan. Brukar man vara så rättfram undrade jag , inget illa menat. Jag menar det är bra att vara det ibland, men eftersom jag har en princip att inte vara falsk så bestämde jag mig för att inte krama honom. Jag hade absolut inget emot honom, men det är bara det att jag är inte den vill göra något, för att sedan anklagas för att ha handlat falskt av mitt samvete. Man vill ju mena allt bra och gulligt man gör. Håller ni inte med?
A hug, though it's just a hug, can mean so much for someone.
Yet it can be just a physical movement for others
This is just the same as saying the three words; I love you. For some people it means pretty much everything to say that, and for others it means as much as Oprah Winfrey needs to worry about money, with other words; nothing.
I personally think that to many people (especially teenagegirls) throws that away too easily. They practically say 'I love you' to everyone, and they say that they love everything that they're actually just "liking a bit", but it's more dramatically to say: 'I love it!' Nån som känner igen sig? I can also find myself in that situation of using 'love' instead of 'like', though I know 'like' is more correct, I use 'love' 'cause I thinks it's better. Now I would be such a hypocrate if I'm criticizing the ones that throw the L word away to easily, and meanwhile be one of them. But hey, I'm not, 'cause I'm doing something about it. I have stopped doing that since I find out I'm sort of throwing away everything I say too easily. Med andra ord, jag slutade så fort jag började.
And that brings us to so many things that we shouldn't throw away; first kiss, first boyfriend (not that kind at kindergarden) sex. All of those things shouldn't be just thrown away, I think that even the first time you get drunk should be with people you feel comfortable with, with other words not in the pub with a buch of strangers.
Michelle ♥
Huh...
Ahh skolan början imorrn!! Jag är typ helt hysterisk nu, idag kom jag nämligen på en 100 massa saker som jag inte hunnit göra än. Så just nu känner jag mig inte alls redo för att börja skolan igen. Jag har tex inte satt upp nya gardiner än, jag har inte hängt upp min helfigurs-spegel, städat, tränat eller packat. Listan kan göras sååå lååång!!
Nu måste jag däremot rusa iväg och göra allt som jag kan tänkas hinna göra innan jag måste gå och lägga mig, för att vara superpigg imorrn.
I look so happy here. Hopefully I'll be that happy aswell once schools started.
I wish I had more time to tell you more about my thouhts considering school start and meeting all of my friends again. But I guess you can't ahve it all, haha. Anyways, only because school's starting again it doesn't mean that I'll stop blogging. Now that's for sure! ;)
Alla som fortfarande kommer att ha sommarlov imorrn, ENJOY IT!
Michelle ♥
Nu måste jag däremot rusa iväg och göra allt som jag kan tänkas hinna göra innan jag måste gå och lägga mig, för att vara superpigg imorrn.
I look so happy here. Hopefully I'll be that happy aswell once schools started.
I wish I had more time to tell you more about my thouhts considering school start and meeting all of my friends again. But I guess you can't ahve it all, haha. Anyways, only because school's starting again it doesn't mean that I'll stop blogging. Now that's for sure! ;)
Alla som fortfarande kommer att ha sommarlov imorrn, ENJOY IT!
Michelle ♥
When the future makes you think of the past
Vågar och vill du göra något annorlunda? Så lyder rubriken från Pliktverkerts brev till mig. Haha, jadu vad ska jag säga. Jag är tyvärr inte intresserad av att mönstra, dels för att mina mål och ambitioner inte innnefattar lumpen, men också för att jag vet att Pliktverket inte skulle acceptera mig. Detta är då på grund av att det finns en s.k lämplighetsundersökning som jag måste göra på deras hemsida inom 14 dagar. Och vad jag ahr förstått och hört från äldre kusiner och kompisar som gjort det, så kan man inte ha astma eller någon form av sjukdom, om man vill bli antagen de vill säga.
Det bästa med det här är nog att det är frivilligt från och med 2010, men så gör det ju ingen skillnad för mig, då det alltid vart frivilligt för tjejer. ^^
Jag har blivit lite nostalgisk efter att ha sett föreställningen på skolan i lördags. Det påminde mig så mycket om föreställningen som jag hade nere i köpenhamn för snart en månad sen. Ah, nu när man tänker tillbaka på det så blir jag alldeles lycklig men samtidigt lite sad över att det är slut, och att jag förmodligen inte kommer att träffa många av dem igen. I sure had a fun time with friends and most important of all I felt I was free.
Ett försök att minnas det roliga och framförallt arbetet vi lade ner för att göra föreställningen så har jag suttit och lyssnat på Boléro av Ravel, meanwhile picture myself doing the 6/8 piece by Bradley Shelver again.
Dessutom så är Bradley Shelver som person inte den man glömmer i första stund. Han va absolut en av de bästa danslärarna under hela kursen, och han verkligen delade med sig om sina kunskaper, erfarenheter, tankar och åsikter kring allt som en elev bara kan önska eller drömma om. Han ville inspirera oss, och det gjorde han verkligen. Jeez, jag saknar att ta klasser för honom och höra honom skrika på oss. And he sure was a diva! ;P
Spot my bruises? Yeah, I told you his classes were tough, especially the modern repetory 6/8. And in this case, 6/8 was the cause of my bruises.
Michelle ♥
Det bästa med det här är nog att det är frivilligt från och med 2010, men så gör det ju ingen skillnad för mig, då det alltid vart frivilligt för tjejer. ^^
Jag har blivit lite nostalgisk efter att ha sett föreställningen på skolan i lördags. Det påminde mig så mycket om föreställningen som jag hade nere i köpenhamn för snart en månad sen. Ah, nu när man tänker tillbaka på det så blir jag alldeles lycklig men samtidigt lite sad över att det är slut, och att jag förmodligen inte kommer att träffa många av dem igen. I sure had a fun time with friends and most important of all I felt I was free.
Ett försök att minnas det roliga och framförallt arbetet vi lade ner för att göra föreställningen så har jag suttit och lyssnat på Boléro av Ravel, meanwhile picture myself doing the 6/8 piece by Bradley Shelver again.
Dessutom så är Bradley Shelver som person inte den man glömmer i första stund. Han va absolut en av de bästa danslärarna under hela kursen, och han verkligen delade med sig om sina kunskaper, erfarenheter, tankar och åsikter kring allt som en elev bara kan önska eller drömma om. Han ville inspirera oss, och det gjorde han verkligen. Jeez, jag saknar att ta klasser för honom och höra honom skrika på oss. And he sure was a diva! ;P
Spot my bruises? Yeah, I told you his classes were tough, especially the modern repetory 6/8. And in this case, 6/8 was the cause of my bruises.
Michelle ♥
Bad timing
I must say it is a very bad timing that I would be sick now. It really is so unfortunate that it is now; today of all days, three days before school starts, and I'm not feeling very well. Ugh! However I should be happy that I haven't puked yet so far. All of my four sisters have been feeling so bad, so they ended up puking..! It's only my brother Andy and me that haven't yet. And I'm really glad for that.
So basically my day was spent at home watching the whole season of The City on MTVs website, since I never have time watching it on TV.
I know The City is not really a great show, but it is very entertaining watching the "real-life" drama in it. Just like The Hills, though I personally like The city better, just because it is located in New York City. ^^
I anyone of you would like to know more of the show just visit MTVs website, haha. (a)
I also just watched the final of 100-meter in the worlds championships, and of course no one else than Usain Bolt won that. He didn't just win, he also shattered his own old and Olympic world record with 0,11 seconds. Shit this man knows how to run..haha. I'm also glad that Tyson Gay didn't win this, I really have problem watching him doing his interviews with the press and be all super-confident and cocky. While he is spitting out unnecessarily comments about Bolt and Asafa Powell.
Ah he sure looks happy! And with all right of course. =D
Now the only right thing to do for me is actually going to bed and sleep. I have had so many sleepless nights due to a lot of unimportant things, yet I keep doing it. It's not good doing it, especially not when I know it's bad, but I'll try to break this bad pattern and should probably try to get as much sleep as possible while I still have the chance to actually sleep in on the mornings.
So sleep tight babes!
Michelle ♥
So basically my day was spent at home watching the whole season of The City on MTVs website, since I never have time watching it on TV.
I know The City is not really a great show, but it is very entertaining watching the "real-life" drama in it. Just like The Hills, though I personally like The city better, just because it is located in New York City. ^^
I anyone of you would like to know more of the show just visit MTVs website, haha. (a)
I also just watched the final of 100-meter in the worlds championships, and of course no one else than Usain Bolt won that. He didn't just win, he also shattered his own old and Olympic world record with 0,11 seconds. Shit this man knows how to run..haha. I'm also glad that Tyson Gay didn't win this, I really have problem watching him doing his interviews with the press and be all super-confident and cocky. While he is spitting out unnecessarily comments about Bolt and Asafa Powell.
Ah he sure looks happy! And with all right of course. =D
Now the only right thing to do for me is actually going to bed and sleep. I have had so many sleepless nights due to a lot of unimportant things, yet I keep doing it. It's not good doing it, especially not when I know it's bad, but I'll try to break this bad pattern and should probably try to get as much sleep as possible while I still have the chance to actually sleep in on the mornings.
So sleep tight babes!
Michelle ♥
A lot of things can happen during 12 hours of high heels
Igår var det en väldigt lång dag för mig. Jag åkte in till stan med mamma och lillsyrran Shelly för att äta lunch och gå på stan med dem. Nånting som vi tre inte gjort på vääldigt länge, då varken jag brukar ha tid eller ork att gå på stan med mamma.
Efter det så mötte jag upp Nour som planerat för en fika och sen gå och se föreställningen på skolan. Det var så otroligt skönt att äntligen träffa henne igen, man ser ju inte henne så mycket längre, nu när hon inte går i samma skola och allt. Vi satt på John Chris och pratade om allt mellan himmel och jord, ända fram tills vi inser att vi måste skynda oss för att hinna ut till Mariatorget och se föreställningen.
Hmm, när det gäller föreställningen så har jag nog inte så mycket att säga om den. Förutom att den var minst lika professionell som vilken vanlig kompani-föreställning som helst. I'm so proud of you guys!
Efter föreställningen så hade jag tänkt och åka in för att kolla in The Voice, men due to lack of interest from all of my friends så läggs den planen på is. Istället så väljer alla att äta middag på McDonalds, jag som under hela den här veckan i stort sett tränat bort suget efter junkfood valde då att åka in till stan och träffa min kusin Vincent, min kompis Tomio och deras kompisar i kungshallen istället. Det var roligt att för en gångs skull umgås med andra människor än från min egna skola och klass. I vanliga fall så blir det mest att jag håller mig till att bara umgås med kompisarna från skolan och inget mer, men under sommaren så har jag som tidigare nämnt att jag inte vill fastna i de rutiner som jag skaffat mig under det första året i gymnasiet.
Och jag måste säga att det var en rolig kväll av diskussioner om allt möjligt. Bonus på det var att nada sexjokes were told!
Haha, det var allt en ny erfarenhet jag fick uppleva, och jag klagar inte över det. För ibland kan mina kompisar get a bit carried away av det...
Apropå diskussioner, så ansåg både jag och Tomio att UNG08-idén är bra. En festival för oss ungdomar i Stockholm att göra olika tidsfördrivande saker på och gratis (kanske något inte så bra) konserter att se. Men just på grund av människorna som vistas där, så har det nu fått en ganska dålig klang, bland de lite äldre ungdomarna. Jag tror inte att jag riktigt behöver förklara om hur jag tycker och tänker om fjortisarna alls. Men lite kortfattat för en påminnelse; jag både förstår inte och vill inte förstå vad och hur dem tänker, när det gäller dem själva och hur dem beter sig mot allmänheten. vart tog självrespekten vägen? Ugh, a mystery I suppose.
När jag kom hem igår natt så hade jag ungefär gått runt i mina hög klackade skor i ca 12 timmar. Jag gick med dem under hela dagen, och måste få säga att det verkligen inte var så roligt efter ett tag. Jag gick ifrån att dyrka mina skor på förmiddagen till att nästan avsky dem. Ni kan tänka er att vägen hem från tågstationen var allt annat än rolig... ^^
Michelle ♥
Efter det så mötte jag upp Nour som planerat för en fika och sen gå och se föreställningen på skolan. Det var så otroligt skönt att äntligen träffa henne igen, man ser ju inte henne så mycket längre, nu när hon inte går i samma skola och allt. Vi satt på John Chris och pratade om allt mellan himmel och jord, ända fram tills vi inser att vi måste skynda oss för att hinna ut till Mariatorget och se föreställningen.
Hmm, när det gäller föreställningen så har jag nog inte så mycket att säga om den. Förutom att den var minst lika professionell som vilken vanlig kompani-föreställning som helst. I'm so proud of you guys!
Efter föreställningen så hade jag tänkt och åka in för att kolla in The Voice, men due to lack of interest from all of my friends så läggs den planen på is. Istället så väljer alla att äta middag på McDonalds, jag som under hela den här veckan i stort sett tränat bort suget efter junkfood valde då att åka in till stan och träffa min kusin Vincent, min kompis Tomio och deras kompisar i kungshallen istället. Det var roligt att för en gångs skull umgås med andra människor än från min egna skola och klass. I vanliga fall så blir det mest att jag håller mig till att bara umgås med kompisarna från skolan och inget mer, men under sommaren så har jag som tidigare nämnt att jag inte vill fastna i de rutiner som jag skaffat mig under det första året i gymnasiet.
Och jag måste säga att det var en rolig kväll av diskussioner om allt möjligt. Bonus på det var att nada sexjokes were told!
Haha, det var allt en ny erfarenhet jag fick uppleva, och jag klagar inte över det. För ibland kan mina kompisar get a bit carried away av det...
Apropå diskussioner, så ansåg både jag och Tomio att UNG08-idén är bra. En festival för oss ungdomar i Stockholm att göra olika tidsfördrivande saker på och gratis (kanske något inte så bra) konserter att se. Men just på grund av människorna som vistas där, så har det nu fått en ganska dålig klang, bland de lite äldre ungdomarna. Jag tror inte att jag riktigt behöver förklara om hur jag tycker och tänker om fjortisarna alls. Men lite kortfattat för en påminnelse; jag både förstår inte och vill inte förstå vad och hur dem tänker, när det gäller dem själva och hur dem beter sig mot allmänheten. vart tog självrespekten vägen? Ugh, a mystery I suppose.
När jag kom hem igår natt så hade jag ungefär gått runt i mina hög klackade skor i ca 12 timmar. Jag gick med dem under hela dagen, och måste få säga att det verkligen inte var så roligt efter ett tag. Jag gick ifrån att dyrka mina skor på förmiddagen till att nästan avsky dem. Ni kan tänka er att vägen hem från tågstationen var allt annat än rolig... ^^
Michelle ♥
What can surprise now?
Idag spenderade jag eftermiddagen strosandes runt tillsammans med lillsyrran och min kusin. Självfallet skulle vi snabbt gå förbi kungsträdgården för att kolla in om UNG 08 Festivalen är så bra och amazing som alla säger att det är...well, I'm sorry to disappoint you all, but this festival is not an event for all teenagers..It's more like an event for what we call "fjortisar" in Stockholm to have their chance to, well live a complete "fjotisliv". Det står i tidningarna att det är för ungsomar mellan 14-19 år eller nånting sånt, men jag skulle mer säga att gränsen absolut går vid 16 års ålder.
Jag som själv är 17 skulle absolut inte tillåta mig själv att vistas runt där på samma sätt som fjortisarna gör; gå runt i deras lilla fjortis-utstyrslar med SL- och Comviq stämplar på pannan, ovanför brösten, kinden, halsen you name it! Jag lyckades tyvärr inte hålla masken och vara en mogen 17 åring och ignorera dessa kreationer, så det slutade med att vi gick en runda runt hela evenemanget och skådade fjortisarna på vårt interna sätt... Kalla oss elaka och överlägsna om ni vill, men in the end of the day så är det här precis vad fjortisarna vill; att bli skådade. It's a win win situation, they get to be watched and we get a good laugh. ^^ Och i ärlighetens namn så är jag inte ett dugg chockad över att det är just fjortisar som dras till såna event det heter ju UNG 08...
Let's hit it for you T, you know it's true babe. You said it yourself! ;)
Michelle ♥
Jag som själv är 17 skulle absolut inte tillåta mig själv att vistas runt där på samma sätt som fjortisarna gör; gå runt i deras lilla fjortis-utstyrslar med SL- och Comviq stämplar på pannan, ovanför brösten, kinden, halsen you name it! Jag lyckades tyvärr inte hålla masken och vara en mogen 17 åring och ignorera dessa kreationer, så det slutade med att vi gick en runda runt hela evenemanget och skådade fjortisarna på vårt interna sätt... Kalla oss elaka och överlägsna om ni vill, men in the end of the day så är det här precis vad fjortisarna vill; att bli skådade. It's a win win situation, they get to be watched and we get a good laugh. ^^ Och i ärlighetens namn så är jag inte ett dugg chockad över att det är just fjortisar som dras till såna event det heter ju UNG 08...
Let's hit it for you T, you know it's true babe. You said it yourself! ;)
Michelle ♥
Totally completed if...
I would have the chance to lie on the beach today and get tanned just like last week.
Like I said "and get tanned" So that means I'm not tanned, but are trying to... ^^
Now don't get me wrong, I really don't like Miley Cyrus/Hannah Montana. But if you'd just forget about that and just listen to the song, you'll actually hear that the lyrics does have some logical things to say...
Michelle ♥
Like I said "and get tanned" So that means I'm not tanned, but are trying to... ^^
Now don't get me wrong, I really don't like Miley Cyrus/Hannah Montana. But if you'd just forget about that and just listen to the song, you'll actually hear that the lyrics does have some logical things to say...
Michelle ♥
Completed
So after three days of constant tryings, I finally made it. My blog is now pretty much the way I want it to be, and the good thing is that I have done all of it myself. Usually I tends to ask my brother and mycousin for help all the time, as soon it is about computers and stuffs. But I have now managed to do all the work myself. I can honstely say that I am very happy about it. ^^
Så nu kan jga säga mission completed och jag tror att jag nu ska strejka och inte använda datorn under en sådan intensiv tidsperiod. Jag började redan i tisdags med att försöka lista ut om hur man gör om sin blogg, och satt i princip framför datorn hela eftermiddagen till kvällen runt åtta tiden, så jag bestämde mig för att gå ut på en promenad. Igår började jag redan bänka mig framför datorn vid elva tiden, och var en trogen användare fram tills middagen. Min kvällspromenad räddade mig återigen. Idag började jag efter lunch, och har väl suttit här i ca tre timmar. Så min kan tänka er att jag i princip har levt de sensate dagarna vid datorn, och Michelle don't like alltså. =P
Nu ska jag ta mig ut för en rejäl work-out och ikväll ska jag sjävklart ta min kvällspromenad med lillsyrran Shelly.
Såhär kan de se ut när vi tar vår promenad på kvällarna, vi tar med oss kameran och beter oss som 10-åringar. Haha
Michelle ♥
Så nu kan jga säga mission completed och jag tror att jag nu ska strejka och inte använda datorn under en sådan intensiv tidsperiod. Jag började redan i tisdags med att försöka lista ut om hur man gör om sin blogg, och satt i princip framför datorn hela eftermiddagen till kvällen runt åtta tiden, så jag bestämde mig för att gå ut på en promenad. Igår började jag redan bänka mig framför datorn vid elva tiden, och var en trogen användare fram tills middagen. Min kvällspromenad räddade mig återigen. Idag började jag efter lunch, och har väl suttit här i ca tre timmar. Så min kan tänka er att jag i princip har levt de sensate dagarna vid datorn, och Michelle don't like alltså. =P
Nu ska jag ta mig ut för en rejäl work-out och ikväll ska jag sjävklart ta min kvällspromenad med lillsyrran Shelly.
Såhär kan de se ut när vi tar vår promenad på kvällarna, vi tar med oss kameran och beter oss som 10-åringar. Haha
Michelle ♥
Makeover
Så nu har jag äntligen efter minst tre-års undran, listat ut och tagit mig tid att göra om bloggen. Jag må säga att resultatet är helt acceptabelt för att komma från mig, haha. Nej, men seriöst jag trodde inte att det här skulle funka alls. Michelle och en massa siffror och koder går absolut inte ihop. Fast jag kan inte klaga över det här, jag ser det mer som något lyckat från min sida. ^^
Som jag tidigare berättat, så har jag även gjort en makeover i mit rum. Jag har visat en bild på väggen som numear består av vykort och fotografier. Bilden innnan visade en ganska tom vägg med ett antal vykort från ställen som jag nånsin besökt. Nu har jag lyckats fullända den med bilder från ställen som jag vart på och bilder på vänner som jag träffade while abroad.
Såhär såg väggen ut, med endast vykort.
Idag ser den ut såhär:
i must say myself, that it looks better now. ^_^
In case you guys haven't noticed yet, this would be the period of makeover in my life. Not just superficially, but emotionally aswell.
Michelle ♥
Som jag tidigare berättat, så har jag även gjort en makeover i mit rum. Jag har visat en bild på väggen som numear består av vykort och fotografier. Bilden innnan visade en ganska tom vägg med ett antal vykort från ställen som jag nånsin besökt. Nu har jag lyckats fullända den med bilder från ställen som jag vart på och bilder på vänner som jag träffade while abroad.
Såhär såg väggen ut, med endast vykort.
Idag ser den ut såhär:
i must say myself, that it looks better now. ^_^
In case you guys haven't noticed yet, this would be the period of makeover in my life. Not just superficially, but emotionally aswell.
Michelle ♥
Bruises by Chairlift
I have listened to this song all day long. From working out and get fit to being outdoors playing basketball. This has been the song of the day. I just love the quick beat in it.
Michelle ♥
Sunshine
Den senaste veckan har solen strålat som galen här i Stockholm, och vad gör man inte förutom att vara ute i solen? Just precis, jag har i stort sett tillbringat hela veckan ute i solen, och ångrar inte en sekund av det. Från att bara sitta i trädgården och läsa Eclipse, rensa ogräs till att ligga på stranden, och göra ett tappert försök att bli lite brun innan hösten tränger sig in hos oss här uppe i norden.
Well can't say I'm tanned, but I'm not pale. ^^
I was just talking to my friend about how time passes by so fast, and realized that it really has. Two weeks ago i was still in Copenhagen, having a lot of fun dancing and hang out with friends. And now school's a week away, and my second year at Royal Swedish Ballet School -gymnasium is about to start. I don't know what to expect of this year apart from a lot of academic tasks. Will this year be better than my Junior year; Will I get better from my damn injuries? Will I reach my goal-(s)? And the most important question : Will I feel better?
Now, don't get me wrong. I'm not saying that I've been feeling down and depressed during the whole year, but I truly have been feeling sad. However I got the chance to reconnect with a friend that always been here, but we kind of grew apart for a year and a half. And I guess the reconnection with him have absolutely a part of the thinggs that made me hold on to myself. To not get teared apart and fall down in my deperssion mood, as I had during the first semester of junior year. That was when everything was the hardest for me, even my dancing was affected by it. Picture Bella in New Moon, but a bit lighter. At least I did laugh when people told me a joke, and I did talk and hang out with my friends, only that I was pretty faking every laugh and giggle. Plus I wasn't depressed because the love of my life left me, it was something else. Way else.
Michelle ♥
Well can't say I'm tanned, but I'm not pale. ^^
I was just talking to my friend about how time passes by so fast, and realized that it really has. Two weeks ago i was still in Copenhagen, having a lot of fun dancing and hang out with friends. And now school's a week away, and my second year at Royal Swedish Ballet School -gymnasium is about to start. I don't know what to expect of this year apart from a lot of academic tasks. Will this year be better than my Junior year; Will I get better from my damn injuries? Will I reach my goal-(s)? And the most important question : Will I feel better?
Now, don't get me wrong. I'm not saying that I've been feeling down and depressed during the whole year, but I truly have been feeling sad. However I got the chance to reconnect with a friend that always been here, but we kind of grew apart for a year and a half. And I guess the reconnection with him have absolutely a part of the thinggs that made me hold on to myself. To not get teared apart and fall down in my deperssion mood, as I had during the first semester of junior year. That was when everything was the hardest for me, even my dancing was affected by it. Picture Bella in New Moon, but a bit lighter. At least I did laugh when people told me a joke, and I did talk and hang out with my friends, only that I was pretty faking every laugh and giggle. Plus I wasn't depressed because the love of my life left me, it was something else. Way else.
Michelle ♥
You just don't know how much I want it
Michelle ♥
Yiruma- River Flows In You
Efter en hel eftermiddag av att rensa ogräs i trädgården, så väljer jag att lyssna på den här låten av Yiruma. Är den inte bara så otroligt fin och drömmande? Melodin som ingen kan säga emot, som ger mig känslan av att kunna drömma bort från allt vardagsslit, speciellt efter all verklighetsgöra som att rensa ogräs. ^^
Jag har vissa saker jag måste göra innan skolan börjar, och man blir fast i all rutin-arbete. Just nu funderar jag seriöst på att göra ett försök att bryta mig loss från just denna skolans rutin-arbete. Jag funderar nämligen seriöst på att söka till Juilliard för nästa läsår, Juilliard har alltid vart min dröm, och den drömmen växer sig allt större, speviellt nu efter att jag träffat på en annan som delar min dröm om att en dag gå där. Men också för att jag och Sara har diskutterat om att bara göra ett försök att bryta sig loss från skolan i vilket fall som helst. Och då känner jag att jag lika gärna kan försöka make my dream come true.
Michelle ♥
Vardagstillflykt
Att kunna stänga ute den riktiga världen vi lever i är något väldigt befriande. Och bäst gör man det genom att sätta sig i en biosalong (jag vet att det är dumt och göra det nu när vädret är som bäst) och låta sig fyllas med påhittade karaktärers problem och äventyrer. Det var det jag gjorde i eftermiddags, jag gick och såg Sommaren med Göran med min lillasyster Shelly och min barndomsvän/kusin Victoria. Så under ca två timmar satt jag och bara njöt av friheten att inte behöva grubbla över sitt egna liv och dess problem.
Sommaren med Göran, en otrolig lättsam och rolig svenskfilm som du tar emot med öppna armar.
Michelle ♥
Sommaren med Göran, en otrolig lättsam och rolig svenskfilm som du tar emot med öppna armar.
Michelle ♥
Vattumannen
Allt stämmer självklart inte in på mig, men ungefär 85% av det kan jag helhjärtat säga att jag absolut kan relatera mig till. Ord eller meningar som jag markerar med fetstil är de egenskaper som jag anser stämma in på mig helt och hållet till 100%
Michelle ♥
POSITIVA EGENSKAPER
Human, intellektuell, lojal, originell, självständig, uppfinningsrik, vänlig, ärlig.
NEGATIVA EGENSKAPER
Enveten, inåtvänd, känslokall, lösgjord, oförutsägbar.
GILLAR
Drömma och planera för framtiden, goda vänner, ha kul, slåss för sin sak, tänka på det förflutna.
(jo, allt som sägs här stämmer helt och hållet in på mig)
OGILLAR
Brutna löften, det vardagliga, idealism, imitationer, långvarig ensamhet.
PERSONLIGHET
Vattumannen är en stark och attraktiv personlighet. Det finns två olika huvudtyper. Antingen är du blyg, hemlighetsfull, stillsam, känslig och tålmodig. Eller så är du översvallande, livlig och exhibitionistisk. Alla Vattumän är kraftfulla och viljestarka, men eftersom du söker sanningen frömför allt, är du inte sen att erkänna när du har fel. Du har förmågan att se båda sidorna av en fråga. Du är human, kärleksfull, omtänksam, hjälpsam, uppriktig, djupsinnig(tankfull), vänlig, raffinerad och ibland idealistisk, och du tror på det goda i människan. Du är snabbtänkt, aktiv och framhärdande (envisas), utan att vara självgod, och du uttrycker dig med förnuft och eftertanke, och ibland med en torr humor. Du är även intelligent, koncis(kort och exakt; kortfattad), tydlig och logisk.
Du är ofta mycket fantasifull och psykiskt intuitiv. Du kan till och med vara överimaginativ, mediterandes över abstraktioner utan någon verklig betydelse för ditt liv. Men detta kan också vara till din fördel inom forskning. Du kan bli så hängiven åt ditt arbete att du driver dig själv till utmattning och du kan då till och med skada din hälsa.
Du riskerar att bli fanatiskt exentrisk(extrem underlig), nyckfullt egoistisk och överdrivet lösgjord. Du har en benägenhet att dra dig undan från samhällslivet och du har en tendens att bli extremt dogmatisk i dina åsikter. Du kan till och med utveckla så stor avsky mot folk att du börjar hata alla människor.
RELATIONER
Du har inte så många vänner. Ibland förefaller du vara nedlåtande mot andra människor och du gör dig inte mycket besvär att bekanta dig med människor som inte tilltalar dig, och du kan ibland uppfattas som kylig. Men när du väl hittat någon som du anser värdig din vänskap och kärlek, är du beredd att offra allt för den personen. Men du är fortfarande väldig krävande, och om du blir sviken kan din ilska vara fruktansvärd och om du blir disillusionerad glömmer du det aldrig.
Du passar bäst ihop med
Tvillingarna - Tvillingen uppskattar din omtänksamma person. Dessutom är du ju i ständigt förändring och full av överraskningar, vilket Tvillingen älskar.
Lejonet - Lejonet tycker mycket om din oförutsägbarhet, och det finns en stor ömsesidig förståelse mellan er båda.
Vågen - En lyckad kombination. Både du och Vågen älskar skönhet och att omges av goda vänner. Vågen är bra på att hantera ditt oförutsägbara känsloliv.
Skytten - En lyckad kombination. Det finns många likheter mellan era båda personligheter. Ni tycker båda om frihet, spänning, resor och goda vänner, och vill vara i ständig förändring.
Vattumannen - Det finns nog ingen mer lyckad kombination än den mellan två Vattumän. Attraktionskraften och förståelsen mellan er båda är otroligt stor, och det finns aldrig en tråkig sekund.
Fiskarna - Era båda drömska personligheter har stor förståelse och beundran för varandra. Den största risken är kanske att ni riskerar att sväva iväg alltför långt bort i drömmarnas värld, och glömma bort verkligheten.
Du passar inte lika bra ihop med
Väduren - Väduren kan irritera sig över ditt oförutsägbara sätt, och med din alltid välvilliga natur kan du lätt irritera sig över Vädurens hätska temperament.
Oxen - En mycket påfrestande kombination. Ni är båda visserligen mycket förtjusta i lättja och bekvämlighet. Men detta är också i stort sett det enda ni har gemensamt. Du irriterar sig lätt på den konservativa Oxen, och Oxen har svårt för din hemlighetsfulla och inåtvända personlighet.
Kräftan - Du är för självständig för den kärleksfulla Kräftan. Du har ett stort behov av din frihet och dina vänner, medan för Kräftan familjen alltid kommer i första rummet.
Jungfrun - Du riskerar att vara för oförutsägbar för den kontollerande Jungfrun.
Skorpionen - Du är för oförutsägbar och frihetsälskande för Skorpionen, som vill ha sin partner för sig själv. Dessutom uppfattas du som alltför hämmad av den passionerade Skorpionen.
Stenbocken - Du är för frihetsälskande och oorganiserad för den hemkära och strukturerade Stenbocken.Den här stämmer inte alls...
SJUKDOMAR
Blodsjukdomar, dålig cirkulation, nervösa störningar, problem med anklarna, skador på nedandelen av benen HA, no shit, sömnbrist, åderbråck.
LYCKONUMMER
1 och 7
LYCKODAG
Onsdag
LÄNDER
Etiopien, Liechtenstein, Ryssland, Sverige.
STÄDER
Buenos Aires, Moskva, Salzburg, Stockholm.
NÅGRA BERÖMDA VATTUMÄN
Geena Davis, Humprey Bogart, Virginia Woolf, Wolfgang Amadeus Mozart, Anton Chekhov, Oprah Winfrey, Charles Lindbergh, Ronald Reagan, Charles Dickens, Jules Verne, James Dean, Jack Lemmon, Abraham Lincoln, Charles Darwin, Yoko Ono, John Travolta.
Michelle ♥
The wall today
Såhär ser väggen ut nu. Innan så var den full av posters av Westlife och Cristano Ronaldo. Nu hänger det en massa vykort och bilder på platser som jag vart i istället.
Michelle ♥
Reflection
Yep, that would be the word of the day reflection. Jag har gjort några få utseende förändringar när det gäller min fristad här hemma; mitt rum. Det är inte många som vet hur mitt rum ser ut, och jag planerar inte att berätta det heller. Men de jag vill säga är att jag hade en massa posters av Westlife och Cristiano Ronaldo som täckte upp en hel vägg på tre meter, fram tills idag. Jag bestämde mig för att det var dags att lämna tonårs-idol-hysterin och ta steget mot det "mer mogna levnadssättet". Jag lägger upp en bild imorrn, och visar er hur förämdringen blev. ^^
Att gå från tonårs-hysteri till det"mer mogna levnadssättet" var bara en sak när det gäller det reflekterande av mitt liv.
Att förändra väggen var bara en konkret sak, för att jag själv ska kunna se beviste på en reflektion. Det riktiga, det som jag verkligen kunde reflektera idag var mig själv; min personlighet, hur jag som person egentligen är, och hur jag förmodligen kommer att vara.
Jag har ju pratat och funderat en hel del om ordet och känslan frihet/ freedom ett bra tag nu, och kunde äntligen sammanfatta det med ord och bilder den här veckan. (se tidigare inlägg) Och jag kan äntligen säga att jag vet vad det är som får mig att längta efter just frihet, eller snarare självständighet / independence .
-Jag är trött på att alltid behöva leva upp till andra personers förväntningar framför mina egna. Att alltid behöva ge upp mina principer för att nån annan vill nåt annat. Att jag inte har en chans att kunna ryta ifrån och leva efter mina egna värderingar.
Det här sättet får mig att känna mig kvävd och inträngd, och jag har kommit till en punkt i mitt liv där jag vill bryta mig loss.
Tyvärr så anses det som ett dåligt val, att vilja bryta mig loss. Jag blir en rebellion, en olydig unge, udda.
När det gäller min personlighet, jag hittade en beskrivning av vattumannen. Ungefär 85% av allt som sägs stämmer in på mig, att nån skriver nånting sånt behöver ju intestämma. Men det är just faktumet att jag tycker, vet och känner att det stämmer in på mig. Eller att det tidigare inte gjorde det, men att mitt liv nu nått en vändpunkt och att det nu stämmer in på mig. Här är länken till hemsidan http://maltesson.tripod.com/zodiaken/id11.html
Det finns så mycket mer jag vill skriva om, som jag reflekterat om. Men jag tror det smarta vore att inte pumpa ut allt med en gång.
Michelle ♥
Att gå från tonårs-hysteri till det"mer mogna levnadssättet" var bara en sak när det gäller det reflekterande av mitt liv.
Att förändra väggen var bara en konkret sak, för att jag själv ska kunna se beviste på en reflektion. Det riktiga, det som jag verkligen kunde reflektera idag var mig själv; min personlighet, hur jag som person egentligen är, och hur jag förmodligen kommer att vara.
Jag har ju pratat och funderat en hel del om ordet och känslan frihet/ freedom ett bra tag nu, och kunde äntligen sammanfatta det med ord och bilder den här veckan. (se tidigare inlägg) Och jag kan äntligen säga att jag vet vad det är som får mig att längta efter just frihet, eller snarare självständighet / independence .
-Jag är trött på att alltid behöva leva upp till andra personers förväntningar framför mina egna. Att alltid behöva ge upp mina principer för att nån annan vill nåt annat. Att jag inte har en chans att kunna ryta ifrån och leva efter mina egna värderingar.
Det här sättet får mig att känna mig kvävd och inträngd, och jag har kommit till en punkt i mitt liv där jag vill bryta mig loss.
Tyvärr så anses det som ett dåligt val, att vilja bryta mig loss. Jag blir en rebellion, en olydig unge, udda.
När det gäller min personlighet, jag hittade en beskrivning av vattumannen. Ungefär 85% av allt som sägs stämmer in på mig, att nån skriver nånting sånt behöver ju intestämma. Men det är just faktumet att jag tycker, vet och känner att det stämmer in på mig. Eller att det tidigare inte gjorde det, men att mitt liv nu nått en vändpunkt och att det nu stämmer in på mig. Här är länken till hemsidan http://maltesson.tripod.com/zodiaken/id11.html
Det finns så mycket mer jag vill skriva om, som jag reflekterat om. Men jag tror det smarta vore att inte pumpa ut allt med en gång.
Michelle ♥
This is what I call freedom
Atlantic City Beach
Atlantic City Beach
Atlantic City Beach
New York City; Times Square
New York City; From 86th floor of Empire State Building
Copenhagen City ; Performaing at Tivoli
These are a few pictures that I connect to freedom. They are mostly taken from my dance-trip to Copenhagen this summer, however some of them are taken from other occasions. But these pictures really represent my idea of freedom.
1. Taken a year ago in Gotland, at the Gotland International Dance Seminar
2. Taken a year ago in Ekbacken, at my middleschool class farewell-trip
3. Taken this year during springbreak, when my sister and I went out jogging
4. Taken a year ago in Östermalm, at our Junior-year kick-in
5. Taken three years ago in Sanya, China, during my summerholiday
6. Taken at the last day of Bartholin International Ballet Seminar, with all the students from Swedish Royal Balletschool
7. Taken at Wagamama a restaurant in Tivoli, when everyone from the seminar went out for a farwell-dinner
8. Taken at the bus on our way to Tivoli with Ruben and Sofie, the two persons I bounded with at the seminar
9-10. Taken during a rehearsal for our jazz piece BAD with Michael Jackson
11. Taken right after a rehearsal for our jazz piece with Michael Jackson
12. Taken at Churchill Park on our way to see the little Mermaid with Natalie and Joy
13. Taken at our BBQ at Camilla's and Jun's place, making s'mores
14. Taken on our way to see the Little Mermaid, we were going through the modern repetoary 6/8 by Bradley Shelver
15. Taken at our BBQ at Camilla's and Jun's place
Michelle ♥
Frihet
Nu känns det som om sommarlovet börjar gå mot sitt slut, and yet I don't really even care... Jo, det är kanske lite konstigt, men helt ärligt bryr jag mig inte längre om jag har sommarlov eller inte, bryr mig inte om folk som står och skriker/klagar på mig. Jag bryr mig bara inte längre!
To hell with it liksom!
Det enda jag bryr mig om just nu är att känna mig fri, så länge jag kan hålla den känslan kvar inom mig så är jag nöjd. För det är det enda jag bryr mig om just nu. Jag vill känna frihet, och om nån vill stå i vägen för det så ska jag varken vända andra kinden till eller slå tillbaka. Jag ska bara känna den underbara känslan av frihet inom mig ändå. Ingen kan eller ska kunna ta det ifrån mig! Känslan.
Jag har en plan som jag absolut ska hålla mig till, och ingen ska nånsin få mig att ändra kurs. Det är en annan sak vare sig jag når dit jag vill nå, men jag ska inte ändra kurs. Min plan är det som gör mig fri, fri från en miljö med förödmjukelse, förakt och oändliga plikter. Min plan är att leva i en miljö med uppskattning, kärlek och frihet.
Jag Michelle Xie älskar känslan av frihet! -Tyvärr så finns det personer som anser att detta gör så att jag blir en dålig människa...
Well, they can think what the hell they want. I don't even care about their opinions!
Michelle ♥
To hell with it liksom!
Det enda jag bryr mig om just nu är att känna mig fri, så länge jag kan hålla den känslan kvar inom mig så är jag nöjd. För det är det enda jag bryr mig om just nu. Jag vill känna frihet, och om nån vill stå i vägen för det så ska jag varken vända andra kinden till eller slå tillbaka. Jag ska bara känna den underbara känslan av frihet inom mig ändå. Ingen kan eller ska kunna ta det ifrån mig! Känslan.
Jag har en plan som jag absolut ska hålla mig till, och ingen ska nånsin få mig att ändra kurs. Det är en annan sak vare sig jag når dit jag vill nå, men jag ska inte ändra kurs. Min plan är det som gör mig fri, fri från en miljö med förödmjukelse, förakt och oändliga plikter. Min plan är att leva i en miljö med uppskattning, kärlek och frihet.
Jag Michelle Xie älskar känslan av frihet! -Tyvärr så finns det personer som anser att detta gör så att jag blir en dålig människa...
Well, they can think what the hell they want. I don't even care about their opinions!
Michelle ♥
