Michelle Xie

20 saker killar måste veta om tjejer:

1. Säg aldrig nej när hon vill pussa dig framför dina kompisar.
Om dom skrattar är det för att dom är avundsjuka.

2. Var inte rädd att röra henne om du vill det.
Om hon är tillsammans med dig så är det för att hon vill vara med dig.

3. Var aldrig otrogen. Det kanske verkar som att "ingen någonsin får reda på det"
men tjejer berättar allt för varandra om allt.
Hon kommer få reda på det till slut, och då ligger du risigt till !

4. Missa aldrig ett tillfälle att berätta för henne hur vacker hon är.

5. Om hon slår dig hårt, så förtjänar du det.

6. Om du inte har sex med henne, säg inte till dina kompisar att du har det.

7. Du kan vara lite snuskig med henne privat, det är sant.
De flesta av tjejerna tar faktiskt inte illa upp.

8. Se alltid till så att hon kommer hem säkert så ofta som du kan. Om du släpper av henne någonstans,
följ med henne ända till dörren.
Om du inte släpper av henne, ring henne och
se till så att hon har kommit hem säkert.

9. Om en kille får henne att känna sig obehaglig, är det din plikt att slå ner honom, eller åtminstone snacka med tönten.

10. Om du står med henne och pratar med någon av dina tjejkompisar, tryck henne närmare mot dig så
hon känner att det är hon som är i centrum.

11. Följ med på en tjejfilm lite då och då.
Hon bryr sig inte om ifall du tycker om den eller inte,
det betyder bara mycket att du följde med.

12. Lyssna alltid på vad hon har att säga . Det betyder mer än du tror.

13. Bli inte helt tokig när hon PMS:ar. Det är inte äckligt och det får henne att känna sig jätteledsen, så var förstående.

14. Om ni har blivit ett officiellt par och du ska presentera henne för dina kompisar,
är det jävligt bäst för dig att du presenterar henne som din flickvän.

15. Stressa inte upp dig över var ni ska gå,
om ni ska på en dejt. Hon vill egentligen bara vara med dig.

16. Om hon säger att hon har ont någonstans,
massera försiktigt utan att hon säger till dig.

17. Om du inte älskar henne, så var inte tillsammans med henne, vänta inte med det och låt inte henne upptäcka det.
Det kommer bara att göra mer ont om du drar ut på det.

18. Tjejer är ömtåliga.
Även om ni skojbråkar/brottas var väldigt försiktig.

19. Memorera hennes födelsedag för guds skull!
- Ditt liv kommer bli förstört annars.

20. När ni har varit tillsammans ett tag, tänk på att hon verkligen litar på dig.
När du har en flickvän som verkligen litar på dig,
har du ett mycket större ansvar, privilegium och mer kontroll
än du tror. De flesta killar skulle mörda för att få sån kontroll och det kan förstöras på en nanosekund

Tjejer:
Kopiera den här listan och lägg in den i din egen bilddagbok eller blogg!
Även om några punkter i listan kanske inte stämmer för dig,
så kommer killarna ändå att fatta poängen att vi också har kännslor.

Yes jag har inte så mycket att göra just nu, och jag orkar verkligen inte plugga ikväll. ^^

Michelle ♥

Fick reda på att Insane inte alls vara i endast 27 sekunder, utan 75 sekunder. Tänkte att det bara skulle vara rätt av mig att ändra på det. Jag undrar verkligen vara Shelly får sin information ifrån...Får fråga henne när hon kommer hem.

Just nu har jag itne alld tid att blogga om nånting alls. Måste kila iväg och börja skriva en kladd inför nationella imorrn. Vi har nämligen National test in English; writing part. Nä usch alltså, jag måste verkligen börja förbereda mig. Jag vill ju inte ha G i Engelska B. Ett VG är något som jag åtminstone strävar mot, då MVG är far away.

Just ja, svenska uppsatsen gick hyfsat bra. Jag hann skriva ner allt som jag ville påpeka och kommentera om dagens Ungdomsspråk. Så nu hoppas jag bara att det inte bara blir G på det. Jag måste få ett VG, mera kräver jag inte. ^^

Love to you all!

Michelle ♥

Det finns verkligen inte ett bättre namn för den här berg-och-dal-banan än just Insane.
Idag åkte jag till grönan för första gången på ungefär fyra år, och visst missar man många nya attraktioner men det gottgjorde jag nog idag. Jag och Shelly köade i två timmar för att åka Insane, man kan lätt tro att det inte var värt det, fast det var det absolut inte. För trots att det bara varar i 27 sekunder, så är det 27 helt sjuka sekunder. Insaaane or what...
Jag passade även på att åka Kvasten som var ny sen ett år tillbaka, med min lillasyster Sinderella som är åtta år. Det var också hennes premiäråk, och jag kan ju då säga att Kvasten passar henne mer än mig. Då längdgränsen går på 110 cm... haha.

Nä men nu måste jag fortsätta skriva en kladd på min uppsats, till uppsatsskrivningen imorrn.

Peace out people! btw, I just loooved the weather today. ^^

Michelle ♥

I think I just had the best class ever, since Uppdansningen. Klassen med László var helt perfekt, det kunde verkligen inte ha gått bättre. Jag jobbade på ett sätt som aktiverade varenda muskel i min kropp. Och det bästa var att det inte gjorde ont en enda gång alls. Inte en enda! =D Förstår ni hur glad jag blir..! Det går verkligen inte att beskriva den här känslan. Jag är liksom lättad och samtidigt överlycklig, men ändå så mycket mer än bara det... Helt obeskrivligt, =p
Nästa vecka ska jag börja göra tå igen. Det ska bli så skönt att äntligen kunna göra mer än bara stången och mitten. Att jag faktiskt ska göra i princip allt. Allt som jag kunnat göra sen jag belv skadad för fyra år sedan. Det kommer alltså med andra ord bli normalt för mig igen.

Efter klassen och repetitionen(som vi fick sluta 40 minuter tidigare ifrån) så gick jag och många fler till tanto och glassade i solen. De va sjukt varmt idag, och vad gör man inte för att ta vara på de härliga vädret om inte glass finns med i bilden.. ^^
däremot så blåste det ganska mycket, eftersom vi satte oss vid vattnet. Men jag klagar inte, vädret var näst intill perfekt, och jag hade lite roligt innan jag åkte ut till vällingby och jobbade.

Efter jobbet får jag veta nåt som gör mig mer ledsen än vad jag väntade mig. Jag reagerade mycket starkare än vad jag nånsin trodde att jag skulle göra. Jag tror att jag överreagerade en aning, men det kunde verkligen inte hjälpas, för de va så jag kände. Jag blev så ledsen, orolig, besviken, maktlös., men aldrig arg. You should know that. Jag blev absolut inte arg/sur.
You know what I think...I think you have gone to become soo much more important for me, and that's why I reacted this way.
I care about you and you mean soo much to me! I really hope you'll understand it and I'm not angry. Det är jag verkligen inte. Jag kan inte bli sur på dig, konstigt nog...Det är svårt att bli sur på dig. <3

Michelle ♥

Igår var jag ute och kollade på The Uninvited. Den hade sina otroligt läskiga stunder och jag blev garanterat skrämd. Samtidigt så visste jag ju hela tiden att jag satt omringad av en massa andra människor i biosalongen. Fast är man en härdad person för skräckfilmer, så ska man nog inte se den på bio. Utan då ska man vänta tills den kommer ut på DVD och hyra den, sitta ensam hemma och kolla på den. Då blir man doubtless skrämd. skräckfaktorn blir otvivelaktigt högre då!



Michelle ♥

Börjar nästan tro att jag är mano-depressiv eller nåt, haha. Men vad jag kommer ihåg så mådde jag inte så bra för ca två dagar sen, medan jag nu mår mycket bättre. Det är nästan så att jag inte mått bättre på hela de här året. Jag vet verkligen inte vad det är som har hänt, för det finns så många teorier eller anledningar. Det kan bero på att jag äntligen har kommit på en lösning, eller mera av en utväg till hur vi ska förhålla oss till varandra på ett sätt som gör det möjligt att vara vänner. Vänner som vi used to be, eller close to that i alla fall.
Det kan också vara så att mina vänners otroliga stöd har äntligen fått mig på fötter igen. Att de finally lyckades rycka upp den här ständigt sura och ledsna människan. För trots att min skada inte blir bättre, så har jag på något sätt hittat ett annat sätt att förhålla mig till det. Jag nämnde tidigare att jag skulle sluta skriva om det som gör mig ledsen. Och jag tror att det var en väldigt bra idé. Jovisst har jag tänkt på att det gör ont, att det gör skit ont. Men jag bryr mig inte längre. Det känns liksom fel att vara ledsen över det.
Att det sedan går sjukt bra på dansen är ju bara plus. Jag förstår inte, men nu jobbar jag på ett  sätt som jag bara gjort när jag är på toppform, och det har jag inte vart på väääldigt länge. Helt plötligt har jag hittat min turn-out och kan jobba på den, jag har en mycket högre arabesque än tidigare och viktigast av, jag har slutat hakat upp mig på att jag inte tycker att jag är smal nog. Det är inte så att jag har blivit radikalt smalare över en helg, men jag känner mig helt plötsligt mycket smalare.
Which is nothing but good, and the fact that I haven't  become any thinner, doesn't even matter. I don't care.

So people, could I be a raising star...? haha, skoja bara. Nä, men jag känner att allting går åt helt rätt håll i alla fall. Om vi glömmer min skada för en liten stund. För trots att det gör ont, så har det blivit bättre. För nu gör det ont på rätt sätt.
Så jag antar att det verkligen stämmer. Once you have reached the bottom, you can only go upwards... tror den går så på engelska, vet att jag ibland gör det svårare för mig själv. xD

Soo long people!!! =D

Michelle ♥

Alltså usch och fy säger jag bara. Att börja dansa igen efter nästan två hela veckors vila kändes bra imorse. Jag såg otroligt fram emot det, och klassen gick faktiskt hyfsat bra. Det gjorde inte alls så himla ont, som det hade gjort under förra veckan, och nu dansade jag till och med. Men lyckan skulle visst visa sig att vara så lite som möjligt.
För olyckan började redan titta fram under samhälle-provet som helt seriöst kan ta sig... (a) Nä, men det kunde verkligen ha gått så mycket bättre om jag bara visste va Schengensamarbetet går ut på, och vad Lissabonfördraget gör. Men de var ändå bara lite av det olyckliga, för nog överlever jag att inte kunna svaret på två frågor. Utan det är min onda hälsena som verkligen inte vill ge med sig. I begged for a miracle, and it just won't happen i guess.

Ouch Jag gjorde Coppelia ( baletten som vi ska sätta upp senare i vår, och som också är det vi repar på varje dag) idag, fast på halvtå. Men annars gjorde jag fullt ut. Det visade sig vara en MYCKET dålig idé. Jag har nästan ondare nu än förra veckan. Ska de verkligen vara så...!
Har bestämt mig för att inte blogga alltför mycket om det. Det slutar ju alltid med att man sitter och gråter för sig själv till sömns varje kväll, bara för att man tänker så mycket på det. Man sitter typ och tycker synd om sig själv. Är inte det lite självupptaget liksom...Nä usch finito för ivkäll.

Imorrn lösenordskyddar jag bloggen.
Användarnamnet: michi  
lösenordet: michi

Michelle ♥

Att spänna tandställningen är nog det värsta som finns. Jag har i princip levt på youghurt i två dagar, och det är egentligen värsta "rasa i vikt" perioden för de flesta med tandställning. Men så är det tyvärr inte för Michelle. Utan jag mår bara allmänt dåligt och känner att jag hatar youghurt med hela mitt hjärta istället. Det är ju lite synd att jag inta kan vara som dem andra och reagera som de flesta gör. Menmen.

Så idag har värken vart lite bättre, trots att youghurt fortfarande stod för frukost och lunch... Jag stod och gräddade våfflor åt mina systrar och åt i alla fall en innan det var dags att ge upp. Efter det så tog jag en lång och härlig dusch inna jag åkte in till stan för att möta upp min kompis för att plugga. Som tur va så tog jag min svarta kappa från Roberto Cavalli som är lite varmare än min blå metallic-jacka från HM. Eftersom det var ganska kallt i luften idag. Vi gick till Kungstornets Konditori som ligger på kungsgatan och satt där i ungefär två timmar och pluggade. Det kan vara ganska svårt att tro att vi faktiskt skulel få nåt gjort, men vi var båda två väldigt inriktade på vad vi skulle göra och på vad vi inte skulle göra. Dessutom så var det här ett perfekt ställe att sitta och plugga på. Vi satt i ett hörn och läste igenom hela kapitlet om EU & EMU, och gick igenom frågorna. Så plugg blev det defenetivt, och stolt är jag för det. =p
Att vi sen satt och småpratde lite efteråt gjorde ju inget, vi hade redan pluggat då... haha

1 dag kvar tills bloggen blir lösenordsskyddad.
användarnamnet : michi   
lösenordet: michi (jag hade ronaldo innan, men byter nu. Så namnet och lösenordet blir likadana)


Michelle ♥

Nu har det gått en vecka, tänk vad tiden bara flyger iväg egentligen. Helt plötsligt så har vi en vecka mindre i skolan, och jag har knappt dansat.  Första dagen dansade jag med smärta. Så i onsdags bestämde jag mig för att ta det lugnt, jag dansade hela klassen med en osträckt vänsterfot... Sedan gick jag ner till naprapaten för behandling och får samma diagnos som jag alltid får; överänsträngning i hälsenan. Det var skönt att veta att det inte har blivit värre, men samtidigt så orkar jag inte det här läget så man knappt kan göra nåt men ändå så mycket liksom.
Så i torsdags dansade jag inte alls utan satt och kollade på med voltaren på hälsenan. Det var samma visa idag igen. Så nu ska jag se till att i stort sett droga voltaren i de återstående två dagarna och hoppas på mirakel och en mindre smärtsam hälsena tills på måndag.

Att prata med dig är det bästa och det sämsta som hänt mig den här veckan. Hur kommer det sig att det måste vara på det här sättet i stort sett varje gång vi pratar...Har vi verkligen förlorat så mycket, så att vi inte ens kan föra ett samtal utan dispyter. Vill vi ha det så här? Vill du ha det så här? Vill du verkligen få mig att tänka på det här sättet; kommer jag verkligen att orka med det här. När du får mig att tänka på frågor som:
Kommer jag att stå ut med mig själv, när jag väl sårar nån jag håller om?
Ska jag fortsätta köra på och veta att jag så småningom kommer att köra på personen?
Och kommer den här personen då att överleva?
Vill jag verkligen vara orsaken till nåns skada? Klarar jag av ansvaret?
Om jag då säger att den personen som jag så småningom  kommer att köra över betyder oerhört mycket för mig.
Att personen får mig att känna mig hel, ska jag då vända riktning och skita i honom, och leva ett liv där det alltid kommer att vara ett enda stor tomrum. Vill du verkligen att jag ska vara olycklig.?
What if this person doesn't really care that I will hurt him. What if he will sort of understand me and will forgive me. Have you ever considered that...?
Know it's low to mention it here, but whereelse. You won't listen.

Michelle ♥

Ja att gå upp klockan sex på morgonen var en rätt så tuff match för. För så långt jag kan komma ihåg, så gick Michelle aldrig upp tidigare än nio under lovet. Tre timmar gör så otroligt mycket.
Så att komma till engelskan sådär halvt vaken gick si sådär bra. Jag fick ingenting gjort och satt mest och pratade bort lektionen med vännerna som man inte sett på ungefär en vecka. Efter engelskan så hade vi den dagliga balettklassen till 11:10, som också var den tiden då alla tjejer i klassen slutade för dagen. (alla tjejer som går på klassiska linjen) Sedan kom mitt dryga håltimme fram tills 15:40, jag tänkte då vara effektiv och plugga lite, well jag fick inte precis nånting gjort dårå. (a)
Men så passade jag på att gå ut och sitta ute i solen ett tag, synd att det bara var väldigt blåsigt... =p

Så min dag har egentligen vart hyfsat bra, man har liksom bara glidit igenom dagen. Vad som däremot tynger ner den så oerhört mycket är att jag har så obeskrivligt ont i min hälsena. Det gör ont nu, när jag sitter och bloggar...! Tänk er då att jag dansar på det, sträcker, står på halvtå, skjuter ifrån och allt möjligt som dansen involverar. Så obeskrivligt ont, jag vill bara vara fri från smärtan. Att det ska gå över, jag menar är det verkligen för mycket begärt? Så ibland finns det verkligen tillfällen då jag hellre vill vara död, än att behöva känna det här. För när jag är död så skulle jag ändå inte känna nånting. Är så trött på det liksom.
Btw, idag fick jag hem utvärderingen av Uppdansingen. Det va roligt att höra att dem tycker att jag har gjort stora framsteg, att jag kunde vara med på så mycket för en gångs skull. Aa, de va verkligen jätte bra. Men de verkar som om min kropp ställde in sig på att bli bättre till Uppdansningen, för att sedan bli sämre igen...Behöver jag verkligen det? Eller rättare sagt, förtjänar jag verkligen det här!?

6 dagar kvar tills bloggen blir lösenordsskyddad.
användarnamnet : michi   
lösenordet: michi (jag hade ronaldo innan, men byter nu. Så namnet och lösenordet blir likadana)

Michelle ♥

Hmm, vet att jag har planerat att ha en lösenordsskyddad blogg från och med nu. Men samtidigt vet jag att jag inte riktigt har informerat om det förutom en gång. Så det få bli från och med nästa måndag istället. Och nu ska jag räkna ner dagarna fram tills dess, så att man hinner med i svängarna.

Jag har då vart uppe i Uppsala och haft det otroligt mysigt med några få från min klass. Att vi bara umgicks och hade det allmänt roligt really made my day, or even the whole spring break. Så de var verkligen härligt att få vara hemifrån och bara vara den jag vill vara med er! =D
Jag är dock inte så trött som jag trodde jag skulle bli, efter endast fyra timmars sömn. Vilket är ju bra. Det skulle vara så oerhört svårt att plugga om jag hela tiden känner för att gå och lägga mig...
Trots det så har jag inte pluggat så mycket. Utan det enda jag orkade med var tio matteuppgifter och åtta instuderingsfrågor till psykologiprovet på fredag. Efter det så kände jag att jag inte kunde sitta stilla längre. Och det är ju inte så svårt att förstå, eftersom hela söndagskvällen hos Elin i Uppsala tillbringades framför TV'n med fyra olika filmer. ^^
What happens in Vegeas, Eden Lake, The Ring och Jalla Jalla. Eden Lake var verkligen en besvikelse, så se den inte mina kära vänner...

7 dagar tills bloggen blir lösenordsskyddad.
användarnamnet : michi   
lösenordet: michi (jag hade ronaldo innan, men byter nu. Så namnet och lösenordet blir likadana)

Michelle ♥

Min morgonpromenad med Shelly slutade med att lilla jag började leka i ån...

God praise the lord... haha. Ser ni? Michelle kan också gå på vatten like Jesus. ^^

Efter morgonpromenaden så spelade vi basket fram tills det var lunchdags. Och efter det slutade leken... =p
Jag har precis vårstädat i TRE hela timmar. Allt från att sortera leksaker till att dammsuga. I stort sett allt möjligt alltså. Min rygg värker av all böj o sträck, men de var och är absolut värt mödan. =D

Michelle ♥

Svenska arbetet var tyvärr det enda jag hann med. Får nu se till så att jag kan sitta och läsa psykologin på bussen till mormor och morfar. Och möjligtvis samhälle...

Michelle ♥

Yes allt det här ska lilla jag försöka hinna med att göra idag innan jag åker iväg till mormor och morfar igen.

Jag behöver inte nödvändigtvis bli klar idag, men det skulle vara otroligt skönt om jag inte behövde sitta uppe till 12 på måndag kväll och försöka hinna klart med allting. Så min ambition är att hinna med så mycket som möjligt. För imorrn orkar jag nog inte sitta och plugga som viklen vanlig söndag som helst. Utan på söndag lär jag nog tillbringa förmiddagen till att vårstäda, snart får jag väl ångest för att man knappt kan ta sig fram hos mig utan att trampa på leksaker hela tiden... =P

Och framåt kvällen ska jag och några vänner åka upp till Uppsala på filmkväll hos en tjej i våran klass. Det ska bli så otroligt mysigt, så det är väl förståeligt att inte plugga då...höhö.

Nu ska jag verkligen se till att få lite gjort!
Catch ya later

Michelle ♥
 

Åh, det sorgliga som hänt idag är att jag har läst ut den fjärde och sista boken Breaking Dawn på engelska och Så länge vi båda andas på svenska. Jag läste ut den igår kväll och kan säga att jag inte ville göra det, när jag bara hade ett kapitel kvar. hehe
Det finns inte så mcyket mer att säga än att den här kärleks historien + vampyrmyter etc än att den var och är så otroligt fängslande och hemskt beroendeframkallande. Ni vet redan vad jag tycker om dem, så det finns inget nytt jag kan säga. Nu blir det så att jag går runt och längtar tills New Moon  kommer upp på biograferna, och jag kommer absolut vara en av dem som köar för att få se den.



Michelle ♥

Så hold on people, Michelle har tillbringat större delen av sitt lov av att sitta och sträckläsa Twilight böckerna. Och hör och häpna gott folk, jag är på den fjärde och sista boken just nu. Den tredje boken Eclipse på engelska och Ljudet av ditt hjärta på svenska var absolut läsvärd. Jag kunde knappt lägga ifrån mig boken. Så nu lider jag av Twilightmania, och kan inte botas...haha.

Nu har våren äntligen kommit på besök, och jag hoppas att den stannar till sommaren kommer. Det skulle vara så otroligt skönt om jag visste med full säkerhet att vinterjackan har gjort sitt för säsongen. Och inte nog med vinter och höst skorna. Jag skulle bli mycket lyckligare om jag kunde bli av med dem...hehe

Så mitt påsklov har börjat lovande, med tanke på vädret. Jag har ingenting inplanerat just nu, men det är nog bara på grund av mitt inofficiella utegångsförbud. Min mamma har inte uttalat om nåt sånt, men jag känner henne för väl för att inte kunna ta det för givet. Men men jag får hoppas att det lägger sig och att jag kan träffa alla vänner som jag inte sett på väldigt länge. Eller bara för att träffa vänner som jag inte vill vara en vecka ifrån.


De är bara så härligt att våren slagit till på riktigt hemma hos mig! =D


Michelle ♥

På grund av vissa händelser som nyligen hänt så bestämmer jag mig nu för att ha ett lösenordskyddad blogg.
användarnamnet kommer att bli michi och lösenordet ronaldo.

En säkerhetsåtgärd som jag helst inte skulle vilja genomföra, men gör det på grund av personliga skäl.
Hoppas att mina få läsare inte anser det för jobbigt!

P.S användarnamnet och lösenordet kommer att gälla från och med nästa måndag.

Michelle ♥

Jag har under de här dagarna tillbringat alla min lediga tid till att sitta och läsa uppföljaren av Twilight New Moon, fast på svenska, och det är verkligen så otroligt beroende framkallande. Men på ett bra sätt dock. Jag kan typ inte sluta läsa och har under de här kvällarna läst fram tills ögonen ger vika, och somant med boken uppslagen...Hehe det är inte så bra med tanke påhur lite sömn jag faktiskt har fått, men jag tycker absolut att det har varit värt det.
Idag läste jag precis ut tvåan, så nu har jag börjat på trean Eclipse på engelska, Ljudet av ditt hjärta på svenska. Och läser den på svenska, Silje tycker att jag ska läsa den på engelska, men vad gör man inte om den svenska versionen redan finns här hemma...? xD



Visst kan man märka att jag mår bättre, på bara sättet jag skriver på nu? ^^

Idag gjorde min hälsena så jävla (ursäkta uttrycket) ont. Det gjorde ont att bara gå på den vänstra foten, ännu värre att dansa då. Så jag skippade det. Istället satt jag vid sidan om och gjorde utåtvridningsövningar och sit-ups. många också. Speciellt utåtvridningsövningar. Och det hjälpte verkligen, nu känner jag hur träningsvärken knackar på imorrn. And I'm looking forward to it. Ingenting går upp emot träningsvärk i utåtvridningsmusklerna! Haha.
Att jag satt på klass ledde då till att jag satt på repetitionen vilket bara var bra. För min hälsena skulle förmodligen ha gått av om jag var med idag...De repade hårt idag och min hälsena skulle ha gett vika med absolut verkan. Så det var verkligen rätt timing att sitta just idag.


Marie-Louise tog den här bilde i måndags när vi repade. Tro det eller ej, men vi har repat hela veckan i flera veckor...

Michelle ♥