Första dan efter lovet
Ja att gå upp klockan sex på morgonen var en rätt så tuff match för. För så långt jag kan komma ihåg, så gick Michelle aldrig upp tidigare än nio under lovet. Tre timmar gör så otroligt mycket.
Så att komma till engelskan sådär halvt vaken gick si sådär bra. Jag fick ingenting gjort och satt mest och pratade bort lektionen med vännerna som man inte sett på ungefär en vecka. Efter engelskan så hade vi den dagliga balettklassen till 11:10, som också var den tiden då alla tjejer i klassen slutade för dagen. (alla tjejer som går på klassiska linjen) Sedan kom mitt dryga håltimme fram tills 15:40, jag tänkte då vara effektiv och plugga lite, well jag fick inte precis nånting gjort dårå. (a)
Men så passade jag på att gå ut och sitta ute i solen ett tag, synd att det bara var väldigt blåsigt... =p
Så min dag har egentligen vart hyfsat bra, man har liksom bara glidit igenom dagen. Vad som däremot tynger ner den så oerhört mycket är att jag har så obeskrivligt ont i min hälsena. Det gör ont nu, när jag sitter och bloggar...! Tänk er då att jag dansar på det, sträcker, står på halvtå, skjuter ifrån och allt möjligt som dansen involverar. Så obeskrivligt ont, jag vill bara vara fri från smärtan. Att det ska gå över, jag menar är det verkligen för mycket begärt? Så ibland finns det verkligen tillfällen då jag hellre vill vara död, än att behöva känna det här. För när jag är död så skulle jag ändå inte känna nånting. Är så trött på det liksom.
Btw, idag fick jag hem utvärderingen av Uppdansingen. Det va roligt att höra att dem tycker att jag har gjort stora framsteg, att jag kunde vara med på så mycket för en gångs skull. Aa, de va verkligen jätte bra. Men de verkar som om min kropp ställde in sig på att bli bättre till Uppdansningen, för att sedan bli sämre igen...Behöver jag verkligen det? Eller rättare sagt, förtjänar jag verkligen det här!?
6 dagar kvar tills bloggen blir lösenordsskyddad.
användarnamnet : michi
lösenordet: michi (jag hade ronaldo innan, men byter nu. Så namnet och lösenordet blir likadana)
Michelle ♥
Så att komma till engelskan sådär halvt vaken gick si sådär bra. Jag fick ingenting gjort och satt mest och pratade bort lektionen med vännerna som man inte sett på ungefär en vecka. Efter engelskan så hade vi den dagliga balettklassen till 11:10, som också var den tiden då alla tjejer i klassen slutade för dagen. (alla tjejer som går på klassiska linjen) Sedan kom mitt dryga håltimme fram tills 15:40, jag tänkte då vara effektiv och plugga lite, well jag fick inte precis nånting gjort dårå. (a)
Men så passade jag på att gå ut och sitta ute i solen ett tag, synd att det bara var väldigt blåsigt... =p
Så min dag har egentligen vart hyfsat bra, man har liksom bara glidit igenom dagen. Vad som däremot tynger ner den så oerhört mycket är att jag har så obeskrivligt ont i min hälsena. Det gör ont nu, när jag sitter och bloggar...! Tänk er då att jag dansar på det, sträcker, står på halvtå, skjuter ifrån och allt möjligt som dansen involverar. Så obeskrivligt ont, jag vill bara vara fri från smärtan. Att det ska gå över, jag menar är det verkligen för mycket begärt? Så ibland finns det verkligen tillfällen då jag hellre vill vara död, än att behöva känna det här. För när jag är död så skulle jag ändå inte känna nånting. Är så trött på det liksom.
Btw, idag fick jag hem utvärderingen av Uppdansingen. Det va roligt att höra att dem tycker att jag har gjort stora framsteg, att jag kunde vara med på så mycket för en gångs skull. Aa, de va verkligen jätte bra. Men de verkar som om min kropp ställde in sig på att bli bättre till Uppdansningen, för att sedan bli sämre igen...Behöver jag verkligen det? Eller rättare sagt, förtjänar jag verkligen det här!?
6 dagar kvar tills bloggen blir lösenordsskyddad.
användarnamnet : michi
lösenordet: michi (jag hade ronaldo innan, men byter nu. Så namnet och lösenordet blir likadana)
Michelle ♥
Kommentarer
Postat av: inz
varför lösenordskydd om du ändå skriver upp lösenordet?
Postat av: Anonym
för att du ska kunna den.. duh =P
Postat av: Shelly
för att vår morsa inte ska läsa, du vet hur hon e Inz... -.-
Trackback
