Michelle Xie

Visst är det skönt, men ändå lite konstigt att november månad snart är över och vi har fortfarande inte fått snö här i Stockholm?? För ett år sedan (dvs om jag kommer ihåg rätt) så var det en massa snö runt den här tiden ju. Jag hade till och med på mig mina UGGS för att det var så kallt. Nu kan jag fortfarande gå runt i skinnjacka, även om det är lite kyligt med det och ha sneakers. Växthuseffekten, det är vad det här är. Jag ska ju egentligen inte klaga så mycket, det är skönt att det är så varmt. Fast jag kan ändå inte rå för att känna lite oro just på grund av växthuseffekten, men men. Jag har ingen verksam lösning på det, förutom allt det vanliga när det kommer till vad en privat person kan göra för att förhindra växthuseffekten, men mer än så kan jag inte göra. Inte du heller, eller någon annan som inte kan göra väldigt drastiska och verksamma förändringar som faktiskt fungerar.

Jag känner mig lite smått som en workaholic faktiskt. Den här veckan har jag jobbat från onsdag. Visserligen är det kanske inte så mycket om man jämför med någon som jobbar heltid, men det är ändå ganska mycket för mig. I tisdags skrev jag ju Engelska C prov, det var delprovet: läs- och uppsatsskrivning. Provet gick helt okej, jag satt från nio på morgonen till ett på förmiddagen, det var ganska tröttsamt och jag fick en sådan otrolig skrivkramp efter ett tag. Så jag har ändå haft fullt upp hela veckan, det är väl det jag försöker säga tror jag. Den enda dagen då jag kunde träna var i måndags och igår. I onsdags och torsdags så jobbade jag från nio på morgonen till fyra på eftermiddagen, så jag missade träningen på morgonen. Men i måndags och igår kunde jag träna som vanligt. Det är ganska synd faktiskt, för jag hade velta träna mer den här veckan. På Balettakademin så gav Victor Valcu klasser och hans klass var väldigt bra. Hade varit kul att få träna en hel vecka för honom haha. Vi får se vem de är nästa vecka, jag håller tummarna för att det ska vara någon bra. Visserligen jobbar jag tisdag och onsdag på dagen, och fredag och lördag på kvällen, men jag kan ändå ta tre klasser nästa vecka. Det är bättre än två klasser. Kom på att jag jobbar imorgonkväll också, hos pappa, så då blir det ju jobb fem dagar i veckan den här veckan, precis som ett heltidsjobb ju. Jag ska se om jag hitar någon ork att gå ut nästa fredag med mina kollegor. Vi jobbar i och för sig på lördag igen, men det ska gå bra med tanke på att vi börjar fyra på eftermiddagen så vi har tid att sova ut, haha.

Det är höstlov för alla barn i Stockholm just nu, stora som små. Lågstadiet till gymnasiet, de har alla lov och gör vad de vill. De stora sover bort halva dagen för att ladda upp inför den andra delen av terminen, de små kollar på TV och leker med sina kompisar hela dagarna. Vad gör jag då? Vad gör vi som inte är i skolan längre, vi har(som vissa skulle anse det) lov hela tiden, vi behöver inte något lov då...Vi sover ju bort halva dagen varje dag, kollar på TV och är med våra kompisar varje dag, vi är en blandning mellan de små och de stora. Och det stämmer väl, till den största delen. Även om jag inte sover bort halva dagen, någonsin förutom när jag är sjuk, så kollar jag på TV(eller TV-serier på datorn) varje dag och jag umgås med kompisar, men inte så ofta som jag hade velat. Mina dagar passerar bara nuförtiden, till största delen är den slut innan jag ens hunnit lägga märke till det. Jag går till dansen varje morgon, kommer hem äter lunch och sätter på datorn, får lite engelska pluggat och sen är det middag, efter middagen blir det streaming av TV-serier och sen lägger jag mig. Nästa dag är exakt densamma. Sedan så finns det undantag, då jag kanske äter lunch ute med en kompis, eller möter upp någon på kvällen, men det händer inte så extremt ofta, för jag har inte riktigt orken. Fast det kan bero på att jag är sjuk och har varit det ett bra tag nu. Inte för att det förvånar mig, mitt immunförsvar är inte precis i det bästa skicket...

Vaknade för cirka tre timmar sen av att mina systrar sprigner upp och ner för trappan, antar att det är lätt att vara barn helt enkelt. Själv så kom jag inte i säng förrän vid tre, och det berodde inte på att jag hade varit ute. Utan jag kom raka vägen hem från jobbet! Men ikväll ska det bli ändring på det, eller natt rättare sagt. Efter jobbet inatt ska jag förhoppningsvis möta upp min kusin och gå på Fried Rice, (ett asiatiskt socialt nätverk som arrangerar events) det är Halloween-tema och det håller av i Göta Källare. Eftersom jag aldrig gått på något sådant event, så tänkte jag att det är tryggare att åtminstone ge sig ut på främmande vatten med minst en person som man kan lita på, haha. Egentligen så är det ingenting farligt ju, det är bara att GK blir en klubb där majoriteten är asiater (stureplan har ju ett övertag på blonda svenskar...) Get my point??

Har precis skrivit ett prov på kinesiska och det gick faktiskt bra! 100 poäng, vilket innebär att jag fick fullpott. Då kan man ju inte önska sig något annat ju. Det här provet är det första kinesiska provet jag gjort på två år, så det var lite av en omständighet. Så klockan 9.30 imorse satte jag mig ner och började skriva provet och lämnar in den 12.00. 12.15 får vi tillbaka proven och jag har fullpott. PUH! Var känslan som kom.

Nya avsnitt av Gossip Girl har börjat sändas på kanal5 nu, men jag orkar inte vänta på att femman ska sända dem och har redan sett dem två första avsnitten på nätet. Idag hade jag tänkt att kolla på ytterligare ett avsnitt av det och sedan skala av ett nytt avsnitt av How I Met Your Mother. Grey's Anatomy går ju på tv ikväll, men självklart har jag redan sett alla avsnitten som kommit på nätet. Egentligen borde jag inte kolla på sådant här och istället ägna mig åt att plugga med tanke på att jag har ett prov på kinesiska på söndag, och om två-tre veckor en tenta i engelska. Menmen, jag pluggade kinesiska igårkväll och tänkte plugga lite engelska ikväll. Så min eftermiddag kan ju spenderas med gott samvete åt allt som är helt onödigt.

Tränade för László igår och nu har jag en sådan extrem träningsvärk i både baksidor och insidor. Jag ska i och för sig inte klaga, det är ju precis därför jag tränar för László, för att få den sortens träningsvärk och känna sig någorlunda duktig. Klassen var inte så tekniskt svår, men just för att övningarna var enkla så kunde jag verkligen fokusera på att göra allting så tekniskt korrekt som möjligt. Det är alltid kul att tran för László, han är verkligen en av dem bästa lärarna som jag har haft. Jag tror att jag kan ha skrivit det tidigare, men det gör väl ingenting att nämna det en gång till?? Jag åkte ju till och med till Budapest förra året och tränade för honom på sommaren under de tre veckorna som han anordnade sin årliga sommarkurs.

Hösten är verkligen en tid då man hopplöst försöker vara fräsch och pigg, men vad man än gör åt saken så går det inte att dölja snuvan eller hostan. Näsdukar och strepsils är mina bästa vänner just nu, dessutom så har jag väl snart överdoserat mig själv med te också. Nu är de så hemskt som man kanske skulle tro att det är. Jag är absolut inte sängliggande eller något sådant, men visst hade de varit skönt om man bara kunde ligga och slappa i sängen en dag. Vi får se när den dagen kommer. Jag kan ju annars alternativt slappa på kvällen, funkar ju lika bra!

Hösten börjar verkligen lägga sig över landet nu. Snuviga barn, medresenärer som hostar och framför allt halsdukarna och skinnjackorna som i princip alla har rotat fram från garderobben. Jag är själv inget undantag. Snuvig, hostar, halsduken och skinnjackan, allt är på plats. På toppen av de så har jag också haft bonusen halsont, lyckligtvis så är halsen mycket bättre. Mycket te och halstabletter! Att jag sedan lider av det sk KSB-Syndromet är ingen nyhet. KSB-Syndromet är ett internt skämt som vi drev om på skolan, när jag gick på Kungliga Svenska Balettskolan, vi i min klass hävdade varje gång koncentrationen försvann att det berodde på KSB-Syndromet. Vilket innebär att vi antingen har sovit för lite pga alldeles för långa skoldagar, varit uppe för länge pga av plugg, sovit för lite pga att skolan börjar vid åtta, eller den mest normala anledningen; vi är inte utvilade pga av för hård träning oavsett när vi slutar på kvällen. KSB-Syndromet är alltså kortfattat sagt grov trötthet.

Eftersom min hals börjar protestera och kroppen vill vila, så har jag inte dansat någonting alls på hela veckan. Jag har tagit det extremt lungt och bara spenderat tid åt att skriva och läsa. I tisdags jobbade jag, och igår träffade jag ju Richard och Anika, men annars så har jag inte gjort någonting alls- Idag, har jag än så länge bara legat i sängen och kollat på filmer. Jag såg Mrs Dalloway och har sett dem två senaste avsnitten av How I Met Your Mother. Mrs Dalloway är en roman skriven av Virginia Woolf, en av vår tids största författare och hennes Mrs Dalloway har utsetts till en av världens bästa romaner. Jag har som sagt läst alla verk av Jane Austen och nu har jag snart rivit av Mrs Dalloway också. Eftersom jag läser boken, så tänkte jag att se filmen vore något så väldigt bra också. Jag skulle inte rekommendera filmen för vem som helst. Det krävs koncentration och väldigt mycket hjärta för att vilja se en sådan film som Mrs Dalloway. Jag har ju en förkärlek för klassiker, så det är ju inga problem för mig. Men folk som inte riktigt har det så lätt med sådana filmer och just den genren; klassiker, ska nog helst inte ta sig an Mrs Dalloway.

Idag klockan fyra återförenas två av dem tre asiaterna som bildade en sluten intern grupp 2010 i Budapest. Haha, skämt åsido. Men jag ska faktiskt träffa Richard idag klockan fyra och gå på stan en stund. Jag ska köpa mascara och ett nytt nagellack har jag bestämt mig för, och så ska vi kolla på gråa jeans till mig. Sedan vid sex tiden ska vi möta upp Anika på Macchiato och äta deras obeskrivligt goda kladdkaka och ge Richards hans bara fyra månaders försenade födelsedagspresent. Det kanske inte vara så länge sen jag träffade Anika, men det var fyra hela månader sen jag sist såg Richard, och då var de på min studentskiva...Han har ju till och med ett förhållande nu! Vi två(eller ja tre) har så extremt mycket att ta igen. Inte nog med att han måste förhöras angående sitt första ordentliga förhållande på väldigt länge, så har även jag en massa saker att berätta för honom. Visserligen så har vi två pratat i telefon relativt mycket, men det är inte samma sak som att träffas på riktigt. Så idag ska vi äntligen ha en återträff.

Anikas favorit fras när man vanligtvis använder sig av 'puss' eller 'kramar' så skriver hon chuX2. Jag har(som man kanske kunde ana) spenderat min lördag med henne, det blev lyxmiddag och vuxendricka hela kvällen, precis vad vi två mer eller mindre behövde. Speciellt med tanke på att vi inte har setts på ungefär tre veckor! Kvalitetstiden behövdes oerhört med andra ord. Men så är det ju ingens fel att vi inte ses oftare. Hon har skola och jag jobbar. I December ska jag till och med jobba ännu mer än vad jag gör nu, så min dagliga träning på Balett Akademin, kommer säkerligen inte prioriteras under dem två och en halv veckorna som Vindhem arrangerar julbord på båten. Förhoppningsvis så kommer jag att börja plugga på Universitet till våren också. Har nämligen ansökt om en kurs som jag hoppas få läsa. För tillfället är jag inne i en period där jag inte längre vet vad jag vill. Jag vet varken ut eller in, kan man säga. Ska jag dansa? Plugga vidare inom dansen? Byta fil och plugga till något annat? Jag har faktiskt ingen aning. Det enda jag vet är att mitt sk 'sabbatsår' är precis vad jag behöver...

Min favorit ursäkt dem senaste gångerna är alltid för att jag ahr haft fullt upp, och tidigare i somras orkade jag inte. Men det ska väl bättras antar jag..Vi får se. nu i veckan jobbar jag ganska mycket igen, så när jag väl har tid över så kommer jag nog att vilja slå på ett avsnitt av How I Met Your Mother eller en kinesisk serie istället och bara chilla. Jag jobbar imorgon, och från onsdag till fredag. På lördag hade jag tänkt reservera hela dagen åt avkopplande saker som att gå på Aquaria(?) vet inte om det heter så, och så ska jag spendera lite kvalitetstid med Anika. På kvällen hade vi två då tänkt att gå på Jimmies inflyttningsfest. Det var ett tag sedan jag festade, sist var ju i Wien och då var ju Jimmie om någon med och festade. Så det är klart att vi ska hålla i sederna ju!

Det har varit bloggtorka utan någon som helst anledning egentligen. Jag har inte haft galet fullt upp, men jag har varit galet trött. Hursomhelst, igårkväll såg jag Submarine. Sjukt rolig film som handlar om 15-åriga Oliver Tate som försöker vara en bra pojkvän och son, mer eller mindre. Humorn var så originell och timingen var så bra, så jag kunde inte annat än bara skratta mig igenom hela filmen. Mitt råd är att gå och se den, för att skaffa sig ett annat persepektiv på en kärlekskomedi!

Har varit extremt utmattad den gångna veckan. Jag har både jobbat och tagit klasserna på Balett Akademin, antar att det kommer att ta ett tag innan jag vänjer mig vid den nya dygnsrytm. Jobb till halvett på natten, hemma vid två, sex timmars sömn och sen klass till tolv, efter det är jag något utslagen, jag får hoppas att de vänder snart så att jag vänjer mig vid det här. Klasserna är faktiskt väldigt bra, jag kan välja hur mycket jag vill pusha mig själv och hur mycket jag vill göra utan att behöva oroa mig för vad andra ska tycka. Precis, eller nästan som på sommarkurser. Här handlar det om dansen och inte hur du ser ut!

Tog proffsklasserna på Balett Akademin idag första gången sen jag kom hem från Wien. Och jag måste säga att jag tycker att det gick ganska bra ändå. Kroppen var mer i form än vad jag hade vågat hoppas på och allting flöt på ganska bra. Visserligen så hittade jag inte riktigt alla muskler, som utåtvridningen och magen så bra som jag hade velat, men det funkade ändå. Pirouetterna var krassliga och spotten slö, men sånt kommer tillbaka väldigt fort! Efter klass lunchade jag med Sara som jag inte sett på så extremt länge. Vi satte oss på Café Kladdkakan och åt den berömda hälsotallriken med kyckling som jag älskar. Sedan så satt vi och bara pratade en massa om allt mellan himmel jord. Vi passade även på att sola lite vid kajen i Gamla Stan efter lunch och så begav vi oss på en liten promenad runt Slussen. Det var så skönt och härligt att träffa en vän som varit mig så kär så länge. Vi har ju känt varann sedan vi var tolv år! Nu i höst åker hon till Cannes för att gå på en dansskola där i tre år, så vi måste verkligen passa på att ses så länge vi kan.

Hahah, jag är nog det. Idag har jag spenderat ytterligare en dag hemma och fixat och donat. Jag fortsatte att måla staketet, klippte gräsmattan och försökte lära min syster att cykla. Allting gick faktiskt väldigt bra. Staketet ska målas om imorgon igen, för en andra gång. Gräsmattan är klippt, så jag fick lite träning på köpet och så är min syster på god väg att lära sig att cykla! Jag måste verkligen se till att börja träna ordentligt igen. Det kommer så lätt på slentrian nu när man har slutat skolan och allt. Jag har inget schema jag måste följa, allting är upp till mig själv nu. Känns lite ovanligt. För det blir ju bara så lätt att göra allt annat förutom det man måste, och vem är det som säger vad det är man måste och inte måste, när det är jag som bestämmer? Men idag har jag iallafall varit duktig. För på toppen av allt det här så har jag också lagat både lunch och middag och hämtat min syster från sommarfritids. Min mamma är på Astrid Lindgrens Sjukhus med Sue-Ellen, den äldre tvillingen. Hon är väldigt sjuk och kräks en massa, tydligen blod också, så igårkväll åkte mamma och hon in till sjukhuset med ambulans för att få det uppkollat.