Michelle Xie

Börja trean på gymnasiet känns både bra och dåligt, som jag tidigare nänmt. Det kommer att kännas väldigt konstigt, jag har ju trots allt varit elev på Kungliga Svenska Balettskolan sen jag va 10 år! Det är ju hela 9 år efter studenten.

Jag kommer ihåg ettan som ett år av en tid då jag socialiserade mig med nya vänner väldigt mycket. Nya vänner, nya förhållanden och anpassningar behövdes göras. Tvåan var ett år då jag och mina vänner ägnade oss åt att testa gränserna med varandra. Nya upptäckter, nya sätt att förhålla oss och framförallt få ett mognare perspektiv på allting, så att vi kan handla på ett mer mognare sätt. Ettan var mest som What do I want? And what's best for me?, tvåan slutade med It's not what I want, but it's about what's best for everyone else. Så hur kommer trean att te sig? Egentligen är det bara att göra absolut ingenting och allting, så får vi helt enkelt så hur jag resonerar på slutet, någon gång vid juni.

Apropå börja på nytt, så har min tid ända sedan skolan slutade i juni bara varit 'börja om på nytt'. Precis efter tvåan så var allting jag gjorde ett sätt att börja om på nytt, och jag kunde inte ha gjort det bättre. Efter att ha över fem års av historia med en vän (som en gång var en väldigt viktig person i mitt liv) så är det slut nu. Vi beslöt oss för att inte längre fortsätta med vår vänskapsförhållande, att inte längre gräva djupare på det, utan vi kunde inte gå djupare utan att dränkas, vilket var något som redan höll på att göra. Så vi tog oss själva i kragen och hjälpte varandra upp en sista gång.

Framtiden får nu visa vad som väntar oss båda. Trots att vi inte längre kan vara vänner, så var vi en gång bästa vänner, så självklart känns det lite. Bara tanken på det, men om jag ska vara helt uppriktig så var det en av dem bästa besluten jag gjort i hela mitt liv, än så länge.

För första gången på över två år kunde jag nu se klart, höra klart, känna klart och ANDAS ordentligt. Ni anar inte hur skönt det har varit och är! Men nu när skolan ska börja igen, så börja jag känna att det kan hända att jag inte kommer att se lika klart, höra så klart, känna klart och kunna andas ordenligt längre...

Med andra ord så är denna vän inte så bra för mig längre, det finns en anledning till att personen inte längre är en viktig person i mitt liv. För allting händer ju av en anledning, och det här hade inte hänt om det inte hade sin kloka mening med det!