Last dance?
Idag åkte jag ut till Tyresö för att ha en (kanske) allra sista föreställning med Coppelia-six couples dansen. Vi var ett gäng på ungefär 15 elever från min skola som åkte ut till Artistgalan en årlig välgörenhetsgala som arangeras av Lions klubben. Iår gick intäkterna för biljetterna till cancerfonden, känns bra att vi gjort något bra genom att bara vara med i föreställningen. Självklart var vi inte dem enda som medverkade, utan det var ett antal musiker (eller det var gansak många musiker därute) sångerskor och mannen som spelade Björne i Björne Magasin var också där. Kommer ni ihåg Björnes Magasin? Min kompis blev väldigt glad över att få träffa honom, och gick till och med fram och hälsade. Jag kommer ihåg hur jag brukade sitta och titta på det programmet varje måndag klockan sex ^^
I alla fall så var det här förmodligen den allra sista gången som vi gör den här dansen, jag skulle inte bli ledsen över det. Nu är de inte så att jag inte tycker om den, men faktum är att vi har hållit på med den här dansen hela förra terminen. Vi gjorde den på Vårföreställningen, och året innan det så var jag understudy för den här dansen också. Så jag känner att nu är det nog med Coppelia-six couples, det är dags för något annat, nåt nytt.
Men man vet aldrig riktigt säkert...man ska aldrig säga aldrig. Vem vet, vår skola kanske blir bokad för nån föreställning snart igen, och skolan kanske känner för att visa Coppelia-six couples? Många olika möjligheter finns ju.
Något roligt eller irriterande som hände ikväll var att jag vrickade min fotled 10 minuter innan föreställningen skulle börja. Kunde det inte bli bättre eller? kortfattat om den incidenten är BAD TIMING, no shit alltså. Självklart skulle jag vricka fotleden precisn innan en föreställning, självklart. Vad annars liksom?! Som tur var så är jag otroligt van vid att vricka och stuka mina fötter, så jag kunde dansa och göra allting. Men trots att jag är van, så är jag inte mer än människa och det är klart att foten var värre efter att jag dansat föreställningen. Jag vet faktiskt inte varför jag tycker att det är både roligt och irriterande samtdigt, men det är kanske för att jag är så van..? Så jag till och med har börjat tycka att det är mer ironiskt än hemkst att jag gör illa mina fötter stup i kvarten. =P
Kom på att jag har en rätt så hektisk vecka som väntar. Tydligen så ska jag ha en redovisning om Peter Pohl på onsdag, och jag kan då säga att jag knappt har börjat leta information så jag har legat hemma och vart sjuk. Sedan så ska jag ha ett historiaprov (som jag tidigare nämnt) på fredag, och jag har missat en viktig lektion då historia läraren hade en föreläsning om Romarriket. Ugh! Ett prov som innefattar ungeför 20 sidor i boken låter inte så relativt mycket, men tänk då att frågorna kommer att bli hyfsat djupa och det blir fler detaljer som vi riktar in oss på nu. Och på toppen av det så kan jag ju berätta för er att jag inte har läst ett skit...än. Jag känner att jag borde börja göra det snart.
Just ja! Nämnde jag att jag har repetoar imorgon, vilket innebär att jag slutar seent. Plus att jag har skolfotografering imorgonbitti och jag vet inte vart de ska hålla till... Dessutom så ska vi ha extarklasser både på torsdag och på fredag med Matz Skog igen. Gah, när ska jag ha tid och plugga inför provet och samtidigt hinna göra min stabiliseringsövningar varje kväll..?!
Känner mig ganska gnällig just nu, så ursäkta mig för det. För när man tänker på saken, så vet jag att det kommer att bli ännu värre. Jag borde egentligen skatta mig lycklig medan jag fortfarande kan.
Jag poppar nog upp snart igen, men de får tyvärr inte bli något lovande eller nåt ;P
Michelle ♥
I alla fall så var det här förmodligen den allra sista gången som vi gör den här dansen, jag skulle inte bli ledsen över det. Nu är de inte så att jag inte tycker om den, men faktum är att vi har hållit på med den här dansen hela förra terminen. Vi gjorde den på Vårföreställningen, och året innan det så var jag understudy för den här dansen också. Så jag känner att nu är det nog med Coppelia-six couples, det är dags för något annat, nåt nytt.
Men man vet aldrig riktigt säkert...man ska aldrig säga aldrig. Vem vet, vår skola kanske blir bokad för nån föreställning snart igen, och skolan kanske känner för att visa Coppelia-six couples? Många olika möjligheter finns ju.
Något roligt eller irriterande som hände ikväll var att jag vrickade min fotled 10 minuter innan föreställningen skulle börja. Kunde det inte bli bättre eller? kortfattat om den incidenten är BAD TIMING, no shit alltså. Självklart skulle jag vricka fotleden precisn innan en föreställning, självklart. Vad annars liksom?! Som tur var så är jag otroligt van vid att vricka och stuka mina fötter, så jag kunde dansa och göra allting. Men trots att jag är van, så är jag inte mer än människa och det är klart att foten var värre efter att jag dansat föreställningen. Jag vet faktiskt inte varför jag tycker att det är både roligt och irriterande samtdigt, men det är kanske för att jag är så van..? Så jag till och med har börjat tycka att det är mer ironiskt än hemkst att jag gör illa mina fötter stup i kvarten. =P
Kom på att jag har en rätt så hektisk vecka som väntar. Tydligen så ska jag ha en redovisning om Peter Pohl på onsdag, och jag kan då säga att jag knappt har börjat leta information så jag har legat hemma och vart sjuk. Sedan så ska jag ha ett historiaprov (som jag tidigare nämnt) på fredag, och jag har missat en viktig lektion då historia läraren hade en föreläsning om Romarriket. Ugh! Ett prov som innefattar ungeför 20 sidor i boken låter inte så relativt mycket, men tänk då att frågorna kommer att bli hyfsat djupa och det blir fler detaljer som vi riktar in oss på nu. Och på toppen av det så kan jag ju berätta för er att jag inte har läst ett skit...än. Jag känner att jag borde börja göra det snart.
Just ja! Nämnde jag att jag har repetoar imorgon, vilket innebär att jag slutar seent. Plus att jag har skolfotografering imorgonbitti och jag vet inte vart de ska hålla till... Dessutom så ska vi ha extarklasser både på torsdag och på fredag med Matz Skog igen. Gah, när ska jag ha tid och plugga inför provet och samtidigt hinna göra min stabiliseringsövningar varje kväll..?!
Känner mig ganska gnällig just nu, så ursäkta mig för det. För när man tänker på saken, så vet jag att det kommer att bli ännu värre. Jag borde egentligen skatta mig lycklig medan jag fortfarande kan.
Jag poppar nog upp snart igen, men de får tyvärr inte bli något lovande eller nåt ;P
Michelle ♥
Kommentarer
Trackback
