På bättringsvägen

Jag måste anta att jag är på bättringsvägen, eller ska börja på det i alla fall. Mitt fel som jag inte velat begå, har jag hitills lyckas med. Det har gått tre dagar och jag har inte begått det. Nu hoppas jag bara på att efter själva avvänjingen (av suget till att göra fel) blir bättre. Att jag nu kan gasa på längs "bättringsvägen", no turning back alltså. Jag behöver inte köra på gasen i botten, men med en hastighet som har fart i sig, samtidigt inte för fort. Jag lovar att imorgon ska jag börja ändra på mig lite drastiskt och sedan köra stadigt. Vanorna ska brytas så mycket som det går imorgon.

Idag träffade jag Amanda runt ett-tiden och vi bestämde oss för att gå och se Slumdog Millionare. Och man kan ju bara gissa antalet människor i publiken...Vi var fyra! :O Jag, Amanda och två män i 40-års åldern. Filmen var absolut värd sina 8 oscar, spänning rakt igenom hela filmen. Rekomenderas att se innan man dör for sure. ^^  Och barnen är bara fööör söta. =) haha.

Efter filmen så satt jag och Amanda ute i solen vid medborgarplatsen och väntade på min kompis som jag inte umgåtts med så mycket på senare tid. Fast om man jämför med Amanda så ses vi väldigt ofta, jag hade inte träffat Amanda sen i julas. Så där satt vi alla tre och njöt av solen en stund innan Amanda bestämde sig för att gå hem.

Att bara va med dig idag behövdes verkligen. För de har kännts som om vi inte har gjort det. Kan ju också bara var jag, men det är så det ligger till i alla fall. Det sista jag vill är att vi glider ifrån varandra nu när sommaren börjar komma, och jag är rädd att det kan hända. ibland känns det som om vi inte ens har nåt att säga varann längre.. But as far as that's not a problem, which is akward silence, then I won't be worried.

Nu tror jag att det vore smartast av mig att börja plugga lite inför mitt näringslära prov på tisdag.


Michelle

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0