Karma
Usch säger jag nog bara...Inte alls roligt och bli sjuk en dag innan premiären! Jag orkar bara inte med det här. Att vara skadad är väl ändå nog med straff, don't you think? Jag menar, kan det vara så att jag verkligen gjort nåt så oerhört dumt, så att det här är straffet!? Att ingenting går som jag vill att det ska göra. Karma skulle någon säga att det var, eller rättare sagt ÄR..
Jag har under morgonen redan druckit tre koppar te för att halsen ska göra mindre ont, och jag har redan sovit i tre timmar och tagit en alvedon mot febern. Mer kan man nog inte göra när man "bara" är förkyld... Så nu sitter jag här igen och skriver på mitt psykologi-arbete i min egna takt. Ingen press på att hinna innan jag måste gå och lägga mig eller nåt. Utan jag har hela dagen kvar..än så länge. ^^
Ikväll skulle jag egentligen äta midda med Sofia (från trean)hemma hos henne. Men jag tror nog det blir lite svårt, med tanke på att jag inte ens är i skolan. Jag hoppas att hon får reda på att jag är sjuk, för annars känner jag mig så otrolig dum som bara inte dyker upp ikväll. Sofia har typ blivit som en fadder eller en storasyster för mig. Hon har verkligen tagit hand om mig under den senaste tiden, och det som känns extra bra är att hon går i trean och är så himla mycket mer erfaren än mig och alla mina andra kompisar. Hon ger mig liksom råd som är väldigt kloka men ändå inte för vuxenaktiga. =) Jag får försöka kontakta henne så fort jag kan och vi får planera om den här middagen till nån anna gång istället!
Nu ska Michelle seriöst skriva klart sitt psykologi-arbete så hon kan göra annat ikväll!
Michelle ♥
Jag har under morgonen redan druckit tre koppar te för att halsen ska göra mindre ont, och jag har redan sovit i tre timmar och tagit en alvedon mot febern. Mer kan man nog inte göra när man "bara" är förkyld... Så nu sitter jag här igen och skriver på mitt psykologi-arbete i min egna takt. Ingen press på att hinna innan jag måste gå och lägga mig eller nåt. Utan jag har hela dagen kvar..än så länge. ^^
Ikväll skulle jag egentligen äta midda med Sofia (från trean)hemma hos henne. Men jag tror nog det blir lite svårt, med tanke på att jag inte ens är i skolan. Jag hoppas att hon får reda på att jag är sjuk, för annars känner jag mig så otrolig dum som bara inte dyker upp ikväll. Sofia har typ blivit som en fadder eller en storasyster för mig. Hon har verkligen tagit hand om mig under den senaste tiden, och det som känns extra bra är att hon går i trean och är så himla mycket mer erfaren än mig och alla mina andra kompisar. Hon ger mig liksom råd som är väldigt kloka men ändå inte för vuxenaktiga. =) Jag får försöka kontakta henne så fort jag kan och vi får planera om den här middagen till nån anna gång istället!
Nu ska Michelle seriöst skriva klart sitt psykologi-arbete så hon kan göra annat ikväll!
Michelle ♥
Kommentarer
Trackback
