Headache
Stavar man så..? xD
Imorse vaknade jag av inte bara min alaramsignal förstås, utan också med världens jobbigaste huvudvärk. Det är precis inte vad jag behöver just nu. Jag som ska satsa allt jag kan den här terminen för att utvecklas som en dansare och se till så att jag är med i fighten igen. Under förra året tappade jag i stort sett allting och halkade efter rejält i loppet. Men nu mår jag mycket bättre och har redan börjat springa ikapp hälften av alla, nu återstår det bara dem som har täten just nu. För allt kan fortfarande hända. Det är lite mer än två år kvar av loppet, och jag har alltid vart i täten ända sen det hela började år 2002. Jag var alltså med i fighten i fem år innan jag halkade efter. Men som sagt nu är jag tillbaka och jag SKA springa ikapp dem sista också. Sen så är det en annan femma om jag kommer i mål först eller inte. Det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att jag ska känna att jag gett allt, inte bara 100%. Utan 200%.
Eftersom jag är hemma, så har jag nu en massa tid att fixa saker som jag i vanliga fall aldrig hinner göra. Så som nya låtar till min ipod, fixa tvätten och göra matten och min kinesiska till imorrn. Det är nog nästan bara tur att jag är hemma så att jag har tid till det. xD
För annars skulle jag har kommit hem 19:30 ikväll, och jag hade absolut inte orkat plugga alls. Utan hade fått sitta och räkna matte, men inte förstått ett piss. Nu kan jag i alla fall börja plugga lite tidigare på eftermiddagen.
But right now, I'm going to watch some episodes of a TV-show.
See ya later dear friends!
Michelle ♥
Imorse vaknade jag av inte bara min alaramsignal förstås, utan också med världens jobbigaste huvudvärk. Det är precis inte vad jag behöver just nu. Jag som ska satsa allt jag kan den här terminen för att utvecklas som en dansare och se till så att jag är med i fighten igen. Under förra året tappade jag i stort sett allting och halkade efter rejält i loppet. Men nu mår jag mycket bättre och har redan börjat springa ikapp hälften av alla, nu återstår det bara dem som har täten just nu. För allt kan fortfarande hända. Det är lite mer än två år kvar av loppet, och jag har alltid vart i täten ända sen det hela började år 2002. Jag var alltså med i fighten i fem år innan jag halkade efter. Men som sagt nu är jag tillbaka och jag SKA springa ikapp dem sista också. Sen så är det en annan femma om jag kommer i mål först eller inte. Det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att jag ska känna att jag gett allt, inte bara 100%. Utan 200%.
Eftersom jag är hemma, så har jag nu en massa tid att fixa saker som jag i vanliga fall aldrig hinner göra. Så som nya låtar till min ipod, fixa tvätten och göra matten och min kinesiska till imorrn. Det är nog nästan bara tur att jag är hemma så att jag har tid till det. xD
För annars skulle jag har kommit hem 19:30 ikväll, och jag hade absolut inte orkat plugga alls. Utan hade fått sitta och räkna matte, men inte förstått ett piss. Nu kan jag i alla fall börja plugga lite tidigare på eftermiddagen.
But right now, I'm going to watch some episodes of a TV-show.
See ya later dear friends!
Michelle ♥
Kommentarer
Trackback
