Crossed the line...?
Jag läste igenom inläggen från de senaste veckorna och inser att jag har hintat väldigt mycket till en person. Jag har liksom peakat åt den personen, för att jag somehow vill att den ska veta hur jag egentligen känner. Jag är ju för feg för att våga säga det till just den personen. Dessutom så vet jag inte vad det är jag ska säga, vad säger man till den personen som erkänt att det finns en annan. Som fortfarande är så trevlig mot en, trots det som hänt..? Och så bestämmer jag mig för att spela som om det inte tar på mig, när det egentligen gör mig så jävla ledsen så att det inte är sant...!
Detta slutar då med att jag bloggar om det, för att kunna få sätta alla mina känslor utanför min hjärna. DÅ min hjärna inte har tillräckligt med plats åt så mycket på en gång. Jag är verkligen ledsen för att jag har behandlat den personen som jag gjort i denna blogg. Det var verkligen inte meningen att riskera att göra denne sårad, skuldmedveten eller osäker. Jag har bara behandlat mina känslor väldigt intensivt, så intensivt så att jag might have gjort den här personen ledsen.
Och jag känner att det är lite taskigt av mig, jag tänkte mig inte för. Jag var alldeles för självupptagen med mig själv och mina egna känslor, så att jag glömde dennes. Men jag lovar att så fort jag springer på den personen, så ska jag säga att jag är ledsen för det som hänt.
Jag vet att det är inte bara jag som har uppträtt lite fel nu, jag säger inte att jag har fel. Utan jag vill bara cleara ut detta om att jag inte bara har rätt heller. Jag erkänner mina misstag precis som den personen som erkände sina. Nu vet jag inte ens om den här personen ens har läst any of it, men jag känner ändå att jag borde lätta på mitt samvete lite.
Thimmy tycker också att det är en bra idé, pratade med honom om det. Och de första han sa var att, han tror att om den personen läst detta så måste denne ha känt sig jätte träffad... Oups! Där ser man vad ett annat perspektiv kan tillföra.
Men jag vill inte bara tacka Thimmy, there's Simon, Amanda, Jenny, Sara, Nour och Annelie också! <33
Michelle ♥
Detta slutar då med att jag bloggar om det, för att kunna få sätta alla mina känslor utanför min hjärna. DÅ min hjärna inte har tillräckligt med plats åt så mycket på en gång. Jag är verkligen ledsen för att jag har behandlat den personen som jag gjort i denna blogg. Det var verkligen inte meningen att riskera att göra denne sårad, skuldmedveten eller osäker. Jag har bara behandlat mina känslor väldigt intensivt, så intensivt så att jag might have gjort den här personen ledsen.
Och jag känner att det är lite taskigt av mig, jag tänkte mig inte för. Jag var alldeles för självupptagen med mig själv och mina egna känslor, så att jag glömde dennes. Men jag lovar att så fort jag springer på den personen, så ska jag säga att jag är ledsen för det som hänt.
Jag vet att det är inte bara jag som har uppträtt lite fel nu, jag säger inte att jag har fel. Utan jag vill bara cleara ut detta om att jag inte bara har rätt heller. Jag erkänner mina misstag precis som den personen som erkände sina. Nu vet jag inte ens om den här personen ens har läst any of it, men jag känner ändå att jag borde lätta på mitt samvete lite.
Thimmy tycker också att det är en bra idé, pratade med honom om det. Och de första han sa var att, han tror att om den personen läst detta så måste denne ha känt sig jätte träffad... Oups! Där ser man vad ett annat perspektiv kan tillföra.
Men jag vill inte bara tacka Thimmy, there's Simon, Amanda, Jenny, Sara, Nour och Annelie också! <33
Michelle ♥
Kommentarer
Postat av: Nour
Anytime hun <3
Trackback
