Michelle Xie

Dagens småbarn är mer påverkade av media än någonsin. Självklart påverkas de också av oss ungdomar, eftersom vi också påverkas av media. Igår kväll diskuterade jag och mina små systrar (som är 6 år gamla) om vikt. De är 6 år gamla och bryr sig redan om man är "tjock" eller inte. Vi satt där och Sue-Sanna som är den yngsta frågade mig om vem som är smalast i familjen och om vem som är tjockast. Sue-Ellen och Sue-Sanna är båda två smala som pinnar, Sue-Ellen har dock ingen barn mage, som Sue-Sanna har, så Sue-Sanna sa direkt att Sue-Ellen är smalast. Sedan kom Sinderella in, hon är 8 år, och tänker på vad hon äter. Detta är något som jag tycker är hemskt. Jag menar alla mina systrar är FÖR SMALA, de behöver alla gå upp i vikt, och de är för små för att behöva tänka på vad de äter. Det spelar ingen roll om de äter mycket godis och skräpmat, de påverkas inte av de. De ska inte behöva tänka på sånt, men själkvklart tänker de på de.
Alla filmer som de ser på TV och DVD påverkar de. Alla skådespelare är smala, de finns ingen på film som är lite större. all tecknad film som görs är exakt likadant, om det finns nån figur som är lite större så är den antingen bara en liten utstött figur, aldrig huvudrollen. Detta får barnen som kollar på det känna att man behöver passa in, och vara smal. Barbie filmerna är en av de som är värst nästan, (detta kan dock bero på att mina systrar kollar väldigt mycket på det) de finns ingen roll i barbie-filmerna som är lite stora eller ens vanliga, alla är pinnsmala och ser helt "perfekta" ut, med långt hår och fina klänningar. Möjligen skulle de finnas nån som är lite stor, men de skulle vara den "onda häxan" i sådant fall.

Det som är så synd är att jag inte kan påverka om vad det är som produceras, jag har ingen makt över det, och kommer aldrig heller att ha det. Vad jag däremot känner är att jag måste försäka påverka mina systrars inställning till detta. Till och med skolsystern har sagt att de tre är för smala, men de förstår de ju inte. De är för unga för att förstå. Men jag tycker inte att de är för små för att förstå att de är helt underbara som de är. Jag kan inte tvinga dem att gå upp i vikt, jag har inte den rätten, eftersom jag en gång i tiden också såg ut på det sättet. Men de ska verkligen inte börja tänka på att inte äta lika mycket och inte utvecklas. De växer fortfarande, och de skulle absolut inte gynna dem, om de inte äter ordentligt.

Idag är det Nyårsafton, jag hade egentligen tänkt att fira det med mina vänner. Men självklart sätter min mamma stopp för det och ger mig typ utegångsförbud...Fan kom det ifrån liksom...Hon har aldrig gett mig det, och jag har inte gjort nånting alls för att få det. Det enda jag gjorde va att jag bad om att få fira nyår med mina vänner, och för henne var det ett tillräckligt "brott" för att ge mig utegångsförbud. Jag lovar gått folk att hon har PMS.
Så nu bllir det så att jag ska fira nyår med familjen och släkten, som vanligt. Jag är inte alls förväntansfull, det blir samma gamla visa, som det alltid ha vart i 16 år. Ordet stavas TREVLIGT. Jag kommer att ha det trevligt, precis som alla andra släkt gatherings. Men nästa år ska jag då absolut inte vara hemma och fira nyår. You bet on that! ;D

---

År 2008

Årets mål:  Gå ner i vikt
Årets achievment: Gått ner i vikt
Årets misslyckande: Att få en dansar-kropp
Årets vän: Sara <3
Årets nyfunna vän: Sofia ^.^
Årets förlorade vän: Thimmy, I'm sorry...
Årets förbättrade vänskap: Pascal n_n
Årets sorgligaste: Att skiljas från min klass!
Årets roligaste: Att umgås med min nya klass
Årets upplevelse: Paris!!! <33 Och Visby
Årets lärare: László  =D
Årets favorit ämne: Pas de Deux!! <333
Årets krokben: Mina skador. =(
Årets misstag: Att jag öppnade upp mitt hjärta... :-/
Årets försvinnande: Tron på ever lasting
Årets besvikelse: Min mentor

Nyårslöfte för 2009: Få en tränad dansar-kropp.

Michelle ♥